Hoppa till huvudinnehåll

Humanitär hjälp är inget vapen

Internationella, militära insatser är en del av vardagen i många av de konfliktområden där vi arbetar. Det händer också att militären utför hjälparbete, vilket kan få till följd att människor börjar tvivla på vad som ligger bakom de humanitära insatserna – samarbetar hjälparbetarna med de länder som skickat trupper eller med någon av de stridande parterna?

"När det ligger en politisk tanke eller militär strategi bakom hjälpen tvingas människor till omöjliga val för att få den vård de behöver."
- Johan Mast, generalsekreterare

Dagens konfliktområden kännetecknas av stor osäkerhet och våld som riktas mot både hjälparbetare och civilbefolkning. När militären tar på sig en ”humanitär” roll blir det ännu svårare för hjälparbetare att bistå med hjälp i konfliktområden. Humanitära organisationer kan bäst utföra sitt arbete när det framgår klart och tydligt under vilka premisser detta arbete utförs.

Människor tvingas till omöjliga val

Militära och politiska aktörer använder sig av begreppet ”humanitär” för att vinna moralisk tyngd, men med säkerhetspolitiska mål i sikte.

– När det ligger en politisk tanke eller militär strategi bakom hjälpen tvingas människor till omöjliga val för att få den vård de behöver. Vi lyfter den här frågan för att visa på vikten av att värna om en helt opartisk humanitär hjälp. En hjälp som ges enbart utifrån behov, säger Johan Mast, Läkare Utan Gränsers generalsekreterare. 

– Humanitärt arbete handlar om att rädda liv och lindra nöd för dem som allra mest behöver det, oavsett politisk åsikt, religion eller etnisk tillhörighet. Det allt tätare samarbetet mellan humanitära och militära insatser som förespråkas på många håll idag, både inom NATO och FN-systemet som Sverige aktivt stödjer, drabbar i slutänden människor i konfliktområden, som kanske inte kan, eller vågar, söka hjälp.

Dessutom bidrar militären, genom att kalla sina insatser för humanitära, till att humanitära organisationer inte längre ses som neutrala utan som en del av den västerländska politiska agendan. Därmed blir de också legitima måltavlor för attacker.

– Det blir allt svårare att förklara att Läkare Utan Gränser i alla lägen står fast vid de humanitära principerna om neutralitet, opartiskhet och oberoende, att vi inte tar ställning för någon sida i konflikter och inte tar emot statligt stöd från inblandade regeringar, säger Johan Mast.

Sammanblandning kan få allvarliga konsekvenser

Ordet ”humanitär” har olika innebörd för olika människor. Ofta innefattar det att göra ”gott” - därför är det förståeligt att alla vill vara ”humanitära”. I praktiken är principerna om opartiskhet, neutralitet och oberoende centrala för att humanitära organisationer ska kunna utföra sitt jobb.

Sammanblandningen av humanitära, politiska och militära agendor kan få allvarliga konsekvenser för organisationer som Läkare Utan Gränser med ökad misstänksamhet och aggression som följd. Regeringen och militären använder ordet ”humanitär” och kommer allt djupare inne på arbetsområdet av opartiska neutrala organisationer. Det gör de bland annat för att vinna stöd för politiska eller militära insatser. Men dessa insatser är inte neutrala, inte opartiska och de riskerar att omintetgöra humanitära organisationers möjligheter att rädda liv och lindra nöd. 

Senast uppdaterad: 09 okt 2013