Hoppa till huvudinnehåll

Sjukhuset

Publicerad 25 april 2016
Fistula patienter i Centralafrikanska republiken, vid sjukhuset i Bossangoa.
Foto: Läkare Utan Gränser
En samling fistula-patienter gör fysiska övningar tillsammans. Det är också till för att se till att de dricker ordentligt, de ska få i sig minst fem liter vatten om dagen. Alla har en stor bunke med vatten i handen som de dricker upp i samband med en sång som de sjunger tillsammans.

I Bossangoa har jag installerat mig i ett litet rum. Elen från generatorn stängs av kl. 22 på kvällen, så det är bra att ha sin ficklampa redo under natten.

Eftermiddagen har jag spenderat på sjukhuset. Det finns läkare och annan sjukvårdspersonal på plats från Läkare Utan Gränser och man driver hela sjukhuset tillsammans med hälsovårdsmyndigheten, som tyvärr inte har så mycket personal med anledning av brist på resurser och kapacitet. Det finns väldigt få utbildade läkare, sjuksköterskor och barnmorskor i landet.

En del utbildad personal har Läkare Utan Gränser lyckats rekrytera från Bangui, och de bor nu i Bossangoa och arbetar här för oss. Jag blir visad runt och får möjlighet att prata med föräldrar och andra släktingar till barn som är inlagda på sjukhuset för akut undernäring, lunginflammation, kritisk malaria och hjärnhinneinflammation bland annat. Många har rest långt för att komma till sjukhuset i Bossangoa och en hel del har blivit refererade hit av våra mobila team som arbetar i områden runt staden. Jag får också se förlossningsavdelningen där man förlöser ca 90-110 kvinnor per månad.

Sjukhuset är såklart väldigt basalt jämfört med vad vi har i Sverige, men det är rent och snyggt och det råder en lugn och koncentrerad atmosfär. Anhöriga till patienterna sitter under mangoträd och vilar eller pysslar med att laga mat eller koka te. De patienter som mår lite bättre sitter eller ligger också ute, för det blir väldigt varmt inne i sjuksalarna.

I ena änden av sjukhuset har Läkare Utan Gränser byggt upp en avdelning för att behandla fistula. Många kvinnor i Centralafrikanska republiken föder barn väldigt tidigt och deras kroppar är inte redo för en graviditet. Det är också ofta långt till sjukhus så om det blir komplikationer under en förlossning har man ofta inte möjlighet till kvalificerad vård. Detta innebär att det finns många får fistula-besvär.

Dagen känns fantastiskt lång med mycket intryck. Jag släcker innan kl.22 då elektriciteten stängs av.