Hoppa till huvudinnehåll

När insulinet tar slut tar livet slut

Publicerad 12 januari 2018

Bildspel

Bildspel i fullskärm
Diabetessjuka Bagat Adshar testar sitt blodsocker på Agok-sjukhuset i Sydsudan.

Diabetessjuka Bagat Adshar testar sitt blodsocker på Agok-sjukhuset i Sydsudan.

För sjunde dagen i rad tvingas vi informera patienterna med diabetes som kommer för att hämta sitt insulin att det tyvärr inte kommit någon leverans än. 

Som diabetiker i ett flyktingläger är det svårt att självständigt sköta sin behandling. Det är ingen som har ett kylskåp i sitt tält/skjul att förvara insulinet i som blir förstört i den 35-gradiga värmen. I vår region är det en annan aktör än Läkare Utan Gränser som ansvarar för att förse regionen med insulin. De levererar det sedan till vår klinik för att distribueras till våra patienter. Dagligen kommer 13 personer till mottagningen, vi mäter deras blodsocker och bestämmer hur mycket insulin de ska få idag.

I Sverige ges fyra till fem doser per dag, alternativt om man har en pump så får man kontinuerligt insulin dygnet runt, allt för att blodsockret ska ligga så jämt som möjligt över hela dagen. I Maban i Sydsudan får de endast en dos per dag, det är svårt att motivera patienterna att komma flera gånger om dagen. Detta innebär såklart en stor risk för patienterna som utvecklar komplikationer i både blodkärl, njurar, hjärta och ögon när sockret inte är under kontroll.

Tält där människorna i Doro flyktingläger, Sydsudan, bor.

"Det är ingen som har ett kylskåp i sitt tält/skjul att förvara insulinet". Foto: Marie Inhammar.

Just nu är det största problemet dock inte att de bara kan få en dos om dagen. Just nu är det krisläge för det finns inget insulin alls. Sköterskan mäter blodsockret. ”High”, alltså så högt att apparaten inte ens kan mäta. Vi kontrollerar ketoner i urin, för att se om bristen på insulin försatt kroppen i ett livshotande svälttillstånd. Inga ketoner än! Phuh! Skönt! Välkommen tillbaka imorgon så kollar vi igen.

Men vad händer när de vet att det inte finns något insulin att hämta? Skulle du ta den långa vandringen till kliniken bara för att bli besviken och knata hem igen? Särskilt om ditt blodsocker ligger skyhögt så att du känner dig lite svag och illamående?

Efter tre veckor utan insulinleverans så har våra tretton patienter med diabetes minskat till tio. Tre människoliv som kunde räddats med något så enkelt som insulin. Världen är orättvis.

Lyckligtvis har vårt huvudkontor i Juba beslutat att vi ska få ha ett eget litet reservförråd av insulin. Så nästa gång som leveranserna uteblir behöver förhoppningsvis konsekvenserna inte bli lika förödande!

Läs hela Marie Inhammars blogg från Sydsudan.

Relaterade nyheter

Supplychain ansvariga Johanna Linder pratar med Sonja Leister hur hon håller rädda-liv-maskineriet igång.
Sydsudan

Podd: Logistikern Johanna om åsnor och tårar

I Läkare Utan Gränsers podcast berättar supplyansvarig logistikern Johanna Linder hur hon håller rädda-liv-maskineriet igång. Hon fixar fram utrustningen till de mest otillgängliga platserna i regnskogen där inga vägar finns.

Vår team i Yambio, Sydsudan, arbetar med att återanpassa forna barnsoldater i sina lokalsamhällen.
Psykisk ohälsa

Att hjälpa forna barnsoldater

I Sydsudan pågår just nu en process för att återanpassa barnsoldater som tvingades slåss under landets långa inbördeskrig. Vi erbjuder psykosocialt stöd för att hjälpa dem att komma över sina upplevelser och kunna komma tillbaka in i samhället.

Flickan Lokoli, som blev attackerad av en krokodil i Sydsudan.
Sydsudan

Krokodilbett i Sydsudan

"Vi hörde på radion att en av våra bilar var på väg in med en patient som hade blivit attackerad av en krokodil. Jag föreställde mig någon med allvarliga skador. Täckt av blod."
- Heidi Strømsholt, sjuksköterska i Sydsudan.

kirurg Heidi Wikström i Sydsudan
Sydsudan

”Jag kände mig skyldig för att jag inte kunde hjälpa henne”

"Ayak hade många problem. Varje dag la jag om hennes förband, torkade henne ren och försökte att inte göra henne illa." 
- Heidi Wikström, kirurg i Agok.