Hoppa till huvudinnehåll

Kejsarsnitt mellan Sydsudan och Sudan

Publicerad 9 juli 2018
En nyfödd flicka får poliovaccin på Läkare Utan Gränsers sjukhus i Agok.
Foto: Peter Bauza
En nyfödd flicka får poliovaccin på Läkare Utan Gränsers sjukhus i Agok.

Förra året, någon gång mellan februari och maj, tog jag mig äntligen tid att fylla i ansökningsblanketten till Läkare Utan Gränser. 

Några veckor senare fick jag komma på en intervju i Stockholm, och efter att ha fyllt i en massa blanketter, fått flera vaccinationer och tagit emot några varningar från vänner och kollegor, befinner jag mig nu i Agok. Jag har faktiskt redan varit här i nästan tre veckor.

Jag är en kirurg som inte har så mycket erfarenhet av vare sig brännskador, skottskador eller ortopedi. Men tack och lov är jag inte ensam här utan jag har en mer erfaren kollega som stöttar mig. Och han har varit en mycket tålmodig lyssnare och besvarat alla mina frågor. Om jag ska vara ärlig har jag aldrig lärt mig så mycket som de senaste veckorna. Jag har behandlat brännskador, öppnat upp bölder och vårdat skottskador. De tre dagarna som jag tillbringade i höstas på Jorvi sjukhus i Espoo, Finland, där jag lärde mig utföra kejsarsnitt har också kommit till nytta. Hittills har jag genomfört två.

Kejsarsnitt är ganska spännande att utföra här i Agok. De är aldrig planerade utan görs av en kirurg när en av de erfarna barnmorskorna begär det. Det är i en nödsituation när moderns, barnets eller bådas liv är i uppenbar fara. I ett av de två fall som jag hittills varit med kom både mamma och barn ut från operationen vid liv. I det andra överlevde bara mamman. Det var ett fall av sprucken livmoder där hon förlorade mycket blod. Utan operationen skulle inte heller mamman ha överlevt.

Kirurgen Heidi Wikström opererar en patient i Agok

Heidi i operationssalen. Foto: Privat.

Jag såg de två mammorna flera gånger på förlossningsavdelningen under de följande dagarna. De låg till och med i angränsande sängar. Hon som förlorat sin perfekt utvecklade pojke på grund av de problem som uppstod under de sista timmarna av hennes graviditet såg allvarlig ut, liksom mannen som satt bredvid henne. En liten tröst var att hon redan hade ett barn. Förhoppningsvis, en dag, kan hon ännu en gång hålla en nyfödd bebis mot sitt hjärta, som den andra unga mamman lite längre bort gjorde.

Jag kommer att stanna här i Agok i sju veckor. I den här bloggen delar jag med mig av de fall som har varit särskilt intressanta för mig som kirurg under den tiden jag lär mig att arbeta på en plats med begränsade men, oftast, tillräckliga resurser. Tillräckligt bra för att kunna rädda liv och minska lidande. Men jag kommer också att skriva om andra fall som har berört mig på ett eller annat sätt.

Läs hela Heidi Wikströms blogg från Agok.