Ebolautbrottet i Kongo-Kinshasa är under kontroll och ingen patient har testats positivt för ebola sedan 11 juni. Det betyder dock inte att faran är över – det krävs 42 dagar utan nya fall för att kunna säga att utbrottet stoppats.
– Först trodde vi inte på ebola, säger Marie-Vincent, en kvinna som nyligen skrevs ut från vårt ebolacenter i Bikoro, Kongo-Kinshasa, där hon och hela hennes familj vårdades för sjukdomen.
Marie-Vincent vet inte hur gammal hon är men hon ser ut att vara runt 60 och hon har upplevt en hel del i sitt liv. Historien om hur ebola påverkade hennes liv börjar med hennes son, Charles.
Charles, ett av elva barn, var sjuksköterska och drev ett litet hälsocenter i Itipo, ett litet samhälle ungefär 170 kilometer från provinshuvudstaden Mbandaka. Itipo är det så kallade epicentrumet för det senaste ebolautbrottet i Kongo-Kinshasa.
Charles ägnade många år av sitt liv att ta hand om patienter med sjukdomar som malaria, diarré och undernäring. Han gav prenatal vård och hjälpte kvinnor genom komplicerade förlossningar. Själv dog han förmodligen av ebola den 9 maj, dagen efter att utbrottet deklarerades av myndigheterna. Hans kropp testades aldrig för viruset utan togs om hand med värdighet och respekt. Kroppen tvättades och fördes tillbaka till hans födelseby för en traditionell begravning.
När en person har dött av ebola är kroppen extremt smittsam. Dagarna efter Charles begravning började Marie-Vincent och flera familjemedlemmar bli sjuka.
– Så snart hans kropp låg i marken blev vi sjuka. Vi fick feber, diarré och kräktes. Vi började förstå att det verkligen var en sjukdom och inte en förbannelse. Jag hade hört talas om ebola och mystiska dödsfall i några byar men vid den tidpunkten så visste vi helt enkelt inte vad det var.
Marie-Vincent och hennes man. Foto: Louise Annaud
Snabbt blev Marie-Vincent väldigt sjuk. En efter en i familjen insjuknade; hennes äldsta son och hans fru, sedan en till son och en annan manlig släkting. Och sedan fick Charles gravida fru feber och så även två av deras söner och ena sonens unga fästmö. Hela familjen togs till Läkare Utan Gränsers transitcenter i Itipo och refererades sedan till ebolacentret i Bikoro när deras tester visade positivt för ebolaviruset.
De följande veckorna kämpade de mot sjukdomen och rädslan tillsammans.
– Personalen var väldigt vänliga och gjorde allt de kunde för att hjälpa oss att överleva, säger Marie-Vincent, de uppmuntrade oss och fick oss att tro på att vi skulle överleva när vi kände att vi ville ge upp.
Tillslut dog Marie-Vincents barnbarn, Charles söner, och den unga fästmön av ebola. Även om Charles fru tillfrisknade så förlorade hon sitt ofödda barn. Ebolaviruset tar sig igenom moderkakan som inte skyddas av kvinnans immunsystem.
– Nu är jag frisk igen, men det finns inget kvar av mitt hem. Allt jag ägde har bränts. Jag är gammal men måste bygga upp mitt liv igen. Idag början jag om från början.
UPPDATERING – siffror nedan från den 19 juni 2018
Ebolaepidemin i Kongo-Kinshasa deklarerades den 8 maj 2018. Sedan dess har det, enligt myndigheterna, förekommit 38 bekräftade fall av ebola och 28 dödsfall (av vilka 14 var bekräftade ebolafall). 24 patienter med bekräftad ebola har tillfrisknat och skrivits ut från ebolacenter.
Inga patienter med bekräftad ebola har behandlats i Kongo-Kinshasa sedan början av juni. Den sista personen skrevs ut från ett behandlingscenter den 11 juni och sedan dess har ingen testat positivt för sjukdomen. Det innebär att nedräkningen mot 42 dagar då utbrottet kan förklaras över har börjat. Läs mer om våra ebolainsatser i Kongo-Kinshasa (på engelska).
