Hoppa till huvudinnehåll

Ett brev från Lankien

Publicerad 9 januari 2018

Bildspel

Bildspel i fullskärm
Roslyn Brooks, läkare från Australien som arbetar på Läkare Utan Gränsers sjukhus i Lankien, Sydsudan

Roslyn Brooks, läkare från Australien som arbetar på Läkare Utan Gränsers sjukhus i Lankien, Sydsudan.

Läkaren Roslyn Brooks arbetar på vårt sjukhus i Lankien, Sydsudan. Det är ett område som drabbats hårt av den pågående konflikten i landet. Här berättar Roslyn om några av de sjukdomar som vi i vår del av världen inte längre behöver handskas med.

”Jag tycker om att vara ute på avdelningarna, lära känna patienterna och bekanta mig med de vanligaste åkommorna– malaria, kala azar, brucellos, tyfus och tuberkulos. Det finns också många fall av undernäring, diarré och uttorkning bland barn. Läkare Utan Gränser har drivit ett stort sjukhus i Lankien i cirka 23 år nu, så det är väletablerat med erfaren sydsudanesisk personal.

En morgon blev jag ombedd att titta till en fyraårig pojke som kommit in till akutavdelningen. Han satt upp, munnen var halvöppen med saliv droppandes ur den och han kämpade för att andas. Hans hals och övre luftväg var nästan helt blockerad och han hade en hemsk hosta. Detta är den typiska bilden av akut epiglottit – struplocksinflammation, ett livshotande tillstånd med feber och massiv svullnad i halsen som kan blockera luftvägarna helt. Patienten kan inte ens svälja sin egen saliv.

Pojkens far var underbar

Att undersöka halsen kan förvärra läget, så den första regeln är att aldrig försöka öppna barnets mun eller undersöka halsen. Det är också viktigt att hålla barnet lugnt och se till att det sitter upprätt. Pojkens far var underbar – han satt vid sitt barns sida i flera dagar och nätter, medan vi behandlade pojken med intravenös antibiotika, kortikosteroider och vätska. Efter ungefär en vecka återhämtade sig den lilla pojken och fick åka hem. Han hade fortfarande en skällande hosta, men han kunde andas och åt själv.

Vi ser nästan aldrig struplocksinflammation i mitt hemland Australien numera – vaccinering skyddar mot de bakterier som orsakar inflammationen. Förutom struplocksinflammation har jag sett många andra sjukdomar som är sällsynta eller obefintliga i Australien.

Sydsudan ligger i det så kallade "meningitbältet" så hjärnhinneinflammation är en vanlig barndomssjukdom här. Det kan behandlas med höga doser intravenös antibiotika, men många barn lever långt från sjukvård och får inte den behandling de behöver. Även de som behandlas riskerar att dö eller få permanenta hjärnskador och utvecklingsfördröjningar, speciellt om de behandlas sent.

Inte alla, men många typer av hjärnhinneinflammation kan också förebyggas genom vaccinering. Hemma i Australien har vi lyckligtvis kostnadsfri vaccinering för barn, något som verkligen skulle göra skillnad för Sydsudans befolkning.

Det är en sjukdom som jag aldrig sett tidigare.

En annan mycket vanlig sjukdom här är kala azar. Det är en sjukdom som jag aldrig sett tidigare. Kala azar orsakas av en parasit som sprids av en sandfluga. Parasiten invaderar mjälten och lymfkörtlarna vilket leder till sänkt immunförsvar som i sin tur gör personen mer mottaglig för allvarliga infektioner. Det finns effektiv behandling (även om kala azar fortfarande är en försummad sjukdom när det gäller forskning) och de flesta patienterna återhämtar sig helt. Men vissa patienter kan dö plötsligt i ett tidigt skede av en infektion eller inre blödning. Utan behandling dör nästan alla kala azar-patienter.

Två barn med allvarlig kala azar dog nyligen på vårt sjukhus, trots att de fick all behandling vi kunde ge. Ändå är kala azar-programmet här i Lankien en fantastisk triumf för att övervinna en dödlig försummad sjukdom. För mig är det kliniskt fascinerande och inspirerande att vara involverad och att lära av den erfarna sydsudanesiska personalen som driver programmet.”

- Roslyn Brooks, läkare från Australien som arbetar på Läkare Utan Gränsers sjukhus i Lankien, Sydsudan

Läs mer om vårt arbete i Sydsudan.

Relaterade nyheter

Den lilla flickan som kom till kliniken i Sydsudan.
Sydsudan

Att hålla flickan vid liv

"En eftermiddag bärs en liten flicka på 1,8 kilo in på kliniken. Hon är en vecka gammal. Kvinnorna som kommer med barnet berättar att modern dött under hemförlossningen."
- Läkaren Marie Inhammar i Sydsudan.

Diabetessjuka Bagat Adshar testar sitt blodsocker på Agok-sjukhuset i Sydsudan.
Sydsudan

När insulinet tar slut tar livet slut

"För sjunde dagen i rad tvingas vi informera patienterna med diabetes som kommer för att hämta sitt insulin att det tyvärr inte kommit någon leverans än. Just nu är det krisläge för det finns inget insulin alls". Svenska läkaren Marie arbetar i Sydsudan.

Lokalanställda Safari, Acheri, Pascal tillsammans med Marie i Sydsudan.
Sydsudan

Att göra skillnad på lång sikt

Det är tisdag eftermiddag och jag håller i en utbildning gällande återupplivnig av nyfödda. På britsen framför mig ligger en docka och all utrustning man behöver. Runt mig står fyra barnmorskeassistenter samlade.

Läkaren Marie Inhammar på plats i Doro flyktingläger i Sydsudan.
Sydsudan

"Planet står i lågor och explosioner avlöser varandra"

Jag har nu spenderat tio dagar i Sydsudan. Intrycken är många från den första veckan. Vår verksamhet ska tillgodose behovet av sjukvård för alla i regionen, men inte ens FN vet för tillfället hur många som bor här.