Hoppa till huvudinnehåll

Äntligen

Publicerad 23 april 2016
Mari Mörth tillsammans med några ur teamet som arbetar i Bangui, Centralafrikanska republiken.
Foto: Läkare Utan Gränser
Tillsammans med några ur teamet som arbetar i Bangui, bland annat chaufförer och supply-ansvarig.

En dag med massor av möten i Bangui. Försökte samtidigt få till en resa någon annanstans i fält. Under tiden åker jag runt i Bangui med bil mellan olika kontor. 

Det är mycket intressant och nyttigt att träffa personal från Läkare Utan Gränser och höra om deras verksamhet i Centralafrikanska Republiken.

Och till sist, mot slutet av dagen, blir det klart att jag blivit bokad på ett flyg nästa morgon till staden Bossangoa där vi har både sjukhus och uppsökande aktiviteter. I Bossangoa regionen, liksom i många andra delar av landet, är malaria den främsta dödsorsaken bland barn under fem år. Läkare Utan Gränser stöder 11 malariainrättningar som erbjuder tester och behandling för människor som bor upp till 130 kilometer från Bossangoa. Det finns också mobila kliniker som erbjuder basal sjukvård.

Torsdag gick jag upp med solen, innan hettan hade kommit. Det är ganska omständligt och krångligt att resa runt i Centralafrikanska Republiken, eftersom alla som arbetar med Läkare Utan Gränser och andra organisationer måste ta sig runt med flyg. På flygplatsen är det därför full aktivitet redan tidig morgon och när man tittar ut över det lilla flygfältet ser man massor av ganska små plan och några helikoptrar, alla med märken från Läkare Utan Gränser, Röda Korset och olika FN-organ.

Vi landar till slut i Bossangoa som inte har någon flygplats, utan det är helt enkelt en brun långsmal landningsbana och några stolar under ett halmtak som möter mig. Och en bil med några kollegor som hälsar välkomna.