Undernäring

Akut undernäring är ett medicinskt tillstånd som uppstår när en person inte får tillräckligt med näring för att täcka sitt dagliga behov av energi, proteiner, vitaminer och mineraler. Barn under fem år är värst drabbade.

Enligt UNICEF är 195 miljoner barn under fem år undernärda. 20 miljoner av dessa lider av grav akut undernäring som utan behandling leder till döden. Varje år dör omkring 4 miljoner barn till följd av undernäring.

Undernäring är en av de fem vanligaste dödsorsakerna bland barn i låginkomstländer. Undernäring är inte bara resultatet av för lite mat utan också resultatet av otillräcklig tillförsel av näringsämnen som protein, fett, kolhydrater, vitaminer och mineraler. Undernäring leder till försämrat immunförsvar som i sin tur ökar risken att drabbas av infektionssjukdomar, som luftvägsinfektioner, diarré, mässling, och malaria. Risken för dödlig utgång är stor och därför är omedelbar intensiv medicinsk behandling nödvändig.

Akut, grav undernäring kan diagnostiseras på tre sätt:

1) Barnet mäts och vägs. Resultatet läses av i en standardtabell från Världshälsoorganisationen (WHO). Om barnet ligger tre eller mer standardavvikelser under vad som är normalt kan det klassificeras som grav akut undernäring
2) På barn mellan sex månader och fem år förändras överarmens omkrets väldigt lite. Genom att mäta denna omkrets med en så kallad MUAC-remsa (Mid Upper Arm Circumference) kan man på ett snabbt och effektivt sätt identifiera de barn som lider av grav akut undernäring. Ett överarmsmått på mindre än 115 millimeter visar på att barnet är allvarligt undernärt.
3) Vätskeansamlingar. Vid grav akut undernäring kan kroppen samla på sig vätska. Detta är vanligast på fötter och underben man kan också uppstå generellt över hela kroppen.

Det räcker med att ett av dessa kriterier är uppfyllda för att barnet kan diagnostiseras med grav akut undernäring.

Behandling

Undernäring behandlas med näringstillförsel i anpassade mängder vid upprepade tillfällen fördelade jämt under hela dygnet. Samtidigt övervakas barnet för att förhindra och förebygga komplikationer som till exempel mässling, malaria, maskinfektioner, A-vitaminbrist, blodbrist, diarré och luftvägsinfektioner. Med denna undernäringsbehandling botas upp till 95 procent av barnen inom 30 dagar.
 
Tack vare de senaste årens omfattande forskningsinsatser har det utvecklats undernäringsbehandling i form av en näringsberikad jordnötspasta som är färdig att använda. Till skillnad från tidigare behandlingsmetoder behöver den inte blandas ut med vatten (som ofta är smutsigt). Dessutom är den förpackad i hygieniska och behändiga portionsförpackningar. Den är enkel att använda och dosera och Läkare Utan Gränser har därför kunnat införa en hembaserad behandlingsmetod på många platser. Istället för att barnen vistas på en näringsklinik i flera veckor får de med sig de nya produkterna hem. Behandlingen i hemmet kombineras med regelbundna medicinska kontroller. Om ett barn inte går upp i vikt som det borde eller blir allvarligt sjuk kan en period på näringskliniken bli nödvändig. Konceptet används med framgång över hela världen och de goda resultat som uppnåtts bekräftar metodens stora potential.

Näringsbehandling kan även delas ut i förebyggande syfte,  särskilt i de områden där undernäring är ett känt återkommande problem.

Undernärda barn drabbas ofta av mässling

Mässling är en extremt allvarlig sjukdom i låginkomstländer och särskilt bland barn som lider av undernäring. Mässling försvagar immunförsvaret under flera månader efter insjuknandet och förvärrar A-vitaminbrist som i sin tur kan leda till blindhet.  Mässling påskyndar och förvärrar dessutom viktnedgången hos redan undernärda barn och ger ofta svåra komplikationer som exempelvis lunginflammation. Dödligheten för ett undernärt barn som insjuknar i mässling kan uppgå till så mycket som 30 procent. Därför mässlingsvaccinerar vi rutinmässigt alla barn som behandlas i våra  undernäringsprojekt.

Mätt men undernärd

Rika länder lägger årligen 350 miljoner dollar, motsvarande omkring 2,4 miljarder kronor, på insatser för att bekämpa undernäring i fattiga länder. Men enligt Världsbanken krävs närmare 13 miljarder dollar, cirka 91 miljarder kronor, till de mest utsatta högriskländerna för att komma åt problemet. En försvårande omständighet i kampen mot undernäring är att matbiståndet är av för dålig kvalitet för just undernärda barn. Mycket av den mat som skickas till fattiga länder skulle inte ges till barn i västvärlden.

Världens tio största bidragsgivare för mat (däribland USA, Kanada, Japan och EU) bidrar med undermålig föda i utvecklingsländer, trots att det är vetenskapligt bevisat att denna typ av mat (ofta majs- och sojamjölsbaserad) är ineffektiv för att minska andelen undernärda barn. Avsaknaden av riktade insatser betyder att barn får mat som inte är anpassad för dem och som inte innehåller den näring som de behöver för att växa som de ska. Resultatet blir ibland undernäring.

Vi arbetar aktivt med att uppmana bidragsgivarna att bidra med rätt typ av mat för att minska undernäringen i de länder där den är ett återkommande problem.  

Vårt arbete mot undernäring

Under 2010 behandlade vår personal över 370 000 undernärda barn. I den mån det var möjligt behandlades barnen med näringsberikad jordnötspasta i hemmet. Vi delade också ut näringstillförsel i förebyggande syfte i länder som exempelvis Niger. Läs mer om hur vi behandlar undernäring hos barn här.

Sidan uppdaterad 18 oktober 2011.