Ska barnen överleva gäller det att hjälpa nu«
Portionsförpackad jordnötspasta ger nya möjligheter. I staden Dakoro i Niger behöver nästan inga undernärda barn skrivas in på sjukhus längre.
Sjuksköterskan Anneli Eriksson, ordförande för Läkare Utan Gränser, arbetade i april och maj i år i staden Dakoro i Niger. 
Där var hon med och startade ett projekt för gravt undernärda barn som behandlas hemma med jordnötspastan Plumpy nut, istället för att läggas in på sjukhus.
– Jordnötspastan har revolutionerat behandlingen av gravt undernärda barn, säger Anneli. Mellan 70 och 80 procent av barnen behöver inte längre skrivas in på sjukhus.
– Detta innebär att man kan behandla många fler än tidigare. Man minskar också risken för att barnen ska få infektioner, som sprids snabbt i sjukhusmiljöer. Och det betyder att mammorna inte behöver stanna i flera veckor, ibland månader, på sjukhuset med barnet.
Undernäring är ett enormt problem i Niger. Under 2005 drabbades landet av en svår nutritionskris och bilder av döende barn nådde även svenska medier.I dag är situationen inte lika akut men undernäringen är ständigt närvarande, berättar Anneli.
I området där hon vistades är ett av tio barn under fem år allvarligt undernärt, vilket betyder att det väger mindre än 80 procent av vad som är normalt. Av dessa är en tiondel gravt undernärda, med en kroppsvikt på mindre än 70 procent av normalvikten. Bara några veckor efter att projektet öppnade var 3 000 barn under behandling.
Behandling hemma
I Dakoro ges jordnötspastan till gravt undernärda barn som inte behöver sjukhusvård för någon annan sjukdom. Efter att ha undersökts och pratat med en sjuksköterska får barnen med sig en veckoranson med jordnötspasta och kommer sedan tillbaka en gång i veckan för kontroll. Mammorna får också med sig fem kilo mjöl och en liter olja.
Skälen till att landet är så svårt drabbat av undernäring är många. Niger är ett av världens fattigaste länder, klimatet är torrt.
– Blir skördarna dåliga måste man låna pengar, berättar Anneli. Många tvingas sedan sälja sin skörd för att betala tillbaka lånen och köpa mat på marknaden till ett högre pris. På så vis riskerar de att bli fast i en skuldfälla.
Kvinnorna föder många barn och kan bara amma tills dess att de återigen blir gravida. Ibland saknas kunskap om vad barn kan äta när de inte längre får bröstmjölk. Kvaliteten på den vanligaste maten, sädesslagen sorgum och hirs, är låg.
Den eftersatta sjukvården är ytterligare ett skäl till undernäringen. Många har inte råd att betala även när det finns vård att få. Sjuka barn har ofta svårt att äta och blir undernärda.
Sommaren kritisk tid
Den mest kritiska tiden på året är när maten från föregående år tagit slut och den nya skörden ännu inte är färdig. Då uppstår ett så kallat hungergap, vilket innebär att priserna på mat stiger och många inte längre har råd att äta.
– Vi startade projektet redan nu för att finnas på plats när situationen försämras på sommaren. Det finns inget som tyder på att det inte kommer att bli ett hungergap i år igen, säger Anneli.
Under krisen i Niger 2005 ställdes frågan om långsiktigt bistånd kontra humanitära insatser av den typ som Läkare Utan Gränser gör, på sin spets. En del menade att akutinsatser, när mat delades ut gratis, rubbade marknaden och drev ner priserna. Organisationer som arbetade med långsiktiga insatser inom jordbruk och handel ansåg att deras arbete åsidosattes.
Men både långsiktiga och kortsiktiga insatser behövs, säger Anneli Eriksson.
– Det handlar inte om att man ska göra det ena eller det andra. Men som humanitär organisation är det omöjligt att se att tio procent av barnen är akut undernärda utan att göra något. Då räcker det inte att prata om långsiktiga insatser. Då gäller det att hjälpa här och nu för att de ska överleva.
TEXT ANNA-KARIN MODÉN