Medicinska teman i fokus för Accesskampanjen

Hiv/aids

30 miljoner människor i världen lever med hiv men bara omkring 30 procent av de smittade får behandling.

Uppskattningsvis 50 företag tillverkar antiretrovirala (ARV) läkemedel jorden över och nya behandlingar och vaccin utvecklas ständigt, eftersom det finns en marknad för dem i västvärlden. Men i utvecklingsländer försummas hivpositiva. Nära sju miljoner smittade väntar fortfarande på behandling.

Vi behandlar i dag nära 140 000 hivpositiva i projekt världen över men utmaningarna för Accesskampanjen är många.
- Ett växande antal av dem som behandlas i dag behöver nya mediciner för att hålla viruset i schack. Andra linjens behandling (patenterad i 20 år) är upp till 50 gånger dyrare och därmed inte tillgänglig för alla.
- Effektiva hivläkemedel för barn saknas.
- Svårigheter att behandla och diagnosticera aidsrelaterad sjukdom som tuberkulos.
- Minskade internationella bidrag som leder till att hivsmittade i akut behov av läkemedel inte får några och till farliga konsekvenser när patienter tvingas göra avbrott i sin behandling.

Tuberkulos

En tredjedel av jordens befolkning är bärare av tuberkulosbakterien och tbc är en pandemi som årligen kräver 1,7 miljoner människors liv. Samtidigt som behovet av nya diagnosmetoder och bättre mediciner ökar, är forskningen kring sjukdomen gravt eftersatt. 

I resurssvaga länder används fortfarande mikroskoptester som utvecklades för över hundra år sedan för att diagnosticera tbc. De undermåliga diagnosmetoderna innebär att många tbc-fall missas och behandling försenas. Befintliga testmetoder har dessutom svårigheter att spåra infektioner hos barn och hivsmittade. Ingen ny behandling har heller introducerats på över 40 år och de läkemedel som finns ger stora biverkningar och kräver regelbunden medicinering under lång tid.

Läkare Utan Gränser behandlar årligen cirka 26 000 människor med tuberkulos i 31 länder över hela världen.  Under ett seminarium som arrangerades den 21 oktober 2009 i Stockholm uppmärksammade Accesskampanjen behovet av ökade anslag till forskning kring tbc.

Undernäring

Över fyra miljoner barn under fem år dör årligen till följd av undernäring.

Accesskampanjen arbetar för en reform av mathjälpen, där undernärda barn ska få specialanpassad behandling i form av näringsberikad, terapeutisk mat. Utan den behandlingen dör nio barn i minuten av sjukdomar till följd av undernäring.

Under 2008 behandlade Läkare Utan Gränser över 300 000 undernärda barn i fler än 20 länder. Undernäring minskar immunförsvaret och ökar risken att dö i lunginflammation, diarré, malaria, mässling och aids.

Försummade tropiska sjukdomar

Accesskampanjen kämpar också för bättre läkemedel och diagnosmetoder mot en rad sjukdomar som Chagas sjukdom, kala azar och sömnsjuka.

I ett försök att kompensera för läkemedelsbolagens ointresse att forska fram nya mediciner för vissa sjukdomar har Läkare Utan Gränser, tillsammans med fem andra offentliga och privata forskningsinstitut, startat initiativet för mediciner mot försummade sjukdomar (DNDi).  Idag bidrar Läkare Utan Gränser till DNDi genom både finansiellt och operativt stöd till forskningen.

DNDi planerar att spendera drygt 2 miljarder kronor under tolv år för att utveckla nya läkemedel. Inledningsvis arbetar man med att ta fram mediciner för att bekämpa sömnsjuka, kala azar och Chagas sjukdom – tre dödliga sjukdomar som tillsammans hotar 350 miljoner människor varje år.

Initiativ som DNDi kan bidra till, men inte ersätta, regeringars arbete med att möta de medicinska behoven i fattiga länder. Läkare Utan Gränser kommer även fortsättningsvis att spela en aktiv roll i DNDi samt att fortsätta påverkansarbetet för ökad forskning och utveckling kring sjukdomar som bara drabbar människor i utvecklingsländer. 

Diagnosmetoder: tillförlitlighet istället för gissningar

Många av de patienter som Läkare Utan Gränser möter lider av åkommor som kan behandlas. Men, för att behandlingen ska fungera måste man säkert kunna fastställa vad patienten lider av. De flesta patienter i utvecklingsländer diagnosticeras enbart med hjälp av kliniska symptom, som feber. I värsta fall kan det leda till felaktiga diagnoser och ökad läkemedelsresistens.

I de fall där det finns medicinska tester är de ofta otillräckliga, dåligt anpassade till förhållandena i de länder där sjukdomarna är som vanligast eller för dyra. Det test som fortfarande används för att diagnosticera tuberkulos utvecklades till exempel i slutet av 1800-talet och upptäcker bara tbc i omkring hälften av fallen.

Därför arbetar Läkare Utan Gränser och Accesskampanjen också för utvecklingen av snabba och lättanvända diagnosmetoder och tester, som är prisvärda och anpassade till behoven i fattiga länder.

Senast uppdaterad 10 december 2009.