Accesskampanjens framsteg

– Antiretroviral hivbehandling i stor skala har blivit verklighet. Det blev möjligt tack vare generiska läkemedel som dumpade priserna på behandling från 10 000 dollar till under hundra dollar per patient och år. I dag finns dock ett akut behov av nyare hivmediciner, som fortfarande är mycket dyrare.

– En effektiv malariabehandling, ett kombinationsläkemedel baserat på artemisinin (ACT), används numera i de flesta afrikanska länder. Behandlingsprotokollen ändrades efter ett beslut från Världshälsoorgansationen (WHO) 2001. Då hade Läkare Utan Gränser gjort flera studier om förekomst av resistens mot äldre behandlingsmodeller och drivit kampanjen ACT Now! Arbetet fortsätter för att göra den nya behandlingen ännu mer tillgänglig.

– Medvetenheten ökade för behovet av nya läkemedel för de mest försummade sjukdomarna som sömnsjuka, kala azar och Chagas sjukdom. Viljan att utveckla nya läkemedel och diagnosticeringsmetoder ökade också. Till följd av uppmärksamhet i internationell media började vissa mediciner, som slutat att tillverkas på grund av dålig lönsamhet, åter produceras. Ett exempel på detta är eflornithine, som används för att behandla sömnsjuka.

– Ökad internationell uppmärksamhet har lett till att forskning och utveckling kring försummade sjukdomar har fått en skjuts framåt. Flera icke-vinstdrivande samarbeten för att producera läkemedel (Not for profit product development partnerships, PDP) har ingåtts, bland annat initiativet för mediciner mot försummade sjukdomar (DNDi) där Läkare Utan Gränser är en av grundarna. Fortfarande är dock finansieringen av forskning och utveckling kring försummade sjukdomar långt ifrån tillräcklig.

– De negativa konsekvenserna som patentlagarna har på folkhälsan i utvecklingsländer har blivit vida accepterade. Doha-deklaration för TRIPS och global hälsa 2001 samt ökad flexibilitet i handelsavtal i länder som Indien, Thailand och Brasilien förbättrade tillgången till vissa läkemedel. Men fortfarande kommer de allra flesta nya mediciner i fattiga länder att patenteras samtidigt som patenten inte kommer att tillgodose behovet av utveckling av läkemedel för de sjukdomar som mest drabbar utvecklingsländer. En marknad som framför allt består av fattiga patienter är inte tillräckligt attraktiv för läkemedelsbolagen.

– Internationellt har bristerna i dagens system för forskning och utveckling erkänts, det vill säga att den till stor del har misslyckats med att hjälpa människor i fattiga länder trots att det är de som har störst behov av medicinsk utveckling. Olika länders regeringar började förhandla för en förändring genom i en arbetsgrupp för global hälsa i WHO.

Accesskampanjens prioriteringsområden.
Huvudsakliga hinder för tillgång till läkemedel.

Senast uppdaterad 10 december 2009