• Hitta oss
  • Kontakta oss
  • Webbkarta
  • Nyhetsbrev
  • Skriva ut
  • Press
  • RSS

Kala azar drabbar de fattigaste av de fattiga

När 25-åriga Sunder Devi kom till sjukhuset i Hajipur i den indiska delstaten Bihar var hon mer död än levande. Precis som så många andra i Bihar, som är den region i världen som drabbats hårdast av sjukdomen, hade hon kala azar.


– När patienter som Sunder Devi kommer till oss har de oftast varit sjuka i flera veckor med feber, trötthet, aptitlöshet och viktminskning. Det räcker med att känna på buken för att konstatera att mjälten är kraftigt förstorad, säger Gaurab Mitra, en indisk läkare som arbetar för Läkare Utan Gränser på sjukhusets kala azar-avdelning.

Parasit ger skador på immunsystemet

Det som börjar med influensaliknande symptom utvecklas på några månader till en livshotande sjukdom. Smittämnet är en parasit som överförs via sandflugor och bildar skador på immunsystemet, vilket gör den drabbade mottaglig för andra sjukdomar som till exempel lunginflammation och tuberkulos. Dessutom drabbas de av akut anemi. Inom några veckor visar sig de typiska symptomen: en svullen buk, anemisk hudblekhet och försvagade armar och ben.

Även om sjukdomen är livshotande och påverkar tiotusentals människor, får den knappt någon uppmärksamhet. Världshälsoorganisationen WHO klassar kala Azar – och 13 andra sjukdomar – som ”bortglömda tropiska sjukdomar”. Endast en handfull institut eller läkemedelsföretag investerar tid och pengar på forskning kring kala azar, med följd att ytterst få nya läkemedelsbehandlingar utvecklas. Det finns inte heller något vaccin. Anledningen till detta är att sjukdomar av det här slaget i huvudsak drabbar människor i fattiga länder, där de flesta som drabbas inte har råd att betala för mediciner.

Försummad sjukdom som drabbar de mest utsatta

Denna verklighet är tydlig på sjukhuset i Hajipur. Många patienter som lider av kala azar tillhör den lägsta indiska kasten, musahar.
– De här människorna är de fattigaste av de fattiga. De jobbar som diversearbetare på fälten eller som boskapsskötare. De sover i hyddor av lera och halm och är därför särskilt utsatta för bett av sandflugor, förklarar Gaurab Mitra. Och även om de får hjälp på vanliga vårdcentraler blir de ofta behandlade med läkmedel som passerat sitt bäst-före-datum.

Ett sådant läkemedel är Pentostam, som utvecklades på 1930-talet. Behandling med Pentostam innebär en smärtsam kur av injektioner direkt i musklerna under en period på upp till 40 dagar – med många biverkningar som följd. Denna behandling är i de flesta fall verkningslös: i vissa delar av Indien, där sjukdomen är endemisk, har över 60 procent av patienterna utvecklat resistens mot de föråldrade läkemedlen.

Medicin för dyr för de flesta

Läkare Utan Gränser använder därför ett nyare läkemedel, känt under varumärket Ambisome. – Det är ett mycket bra läkemedel. Vi har behandlat cirka 1700 patienter med det sedan juli 2007 och de drabbade kan återhämta sig efter så kort tid som tio dagar, säger Gaurab Mitra.
– För Sunder Devi tog det lite längre tid eftersom hon också var smittad med hepatit. Men vi kunde fortfarande skriva ut henne efter fyra veckor.

Men det finns en nackdel med Ambisome också: priset. Även fast det sjunkit kraftigt kostar en behandling fortfarande runt 280 USD, cirka 2 000 kronor. En kostnad som många människor i fattigare länder inte kan betala.

Därför uppmanar Läkare Utan Gränsers Accesskampanj läkemedelsindustrin att ytterligare sänka priset på Ambisome och att inte förhindra produktionen av billigare kombinationsbehandlingar.

Varje år dör 50 000 människor av kala azar, en tropisk sjukdom som sprids via sandflugor. Det finns få effektiva läkemedel för att behandla den och de som existerar är sällan tillgängliga för människor i fattigare länder. Utan behandling dör nio av tio patienter.

 

Senast uppdaterad 10 december 2009

Arbetsplats Världen
Arbetsplats Världen
Accesskampanjens internationella webbplats
Cecilia är hivpositiv och har tbc. Hon måste ta dyra läkemedel resten av sitt liv.
Sunder fick kala azar men medicinen är för dyr för de flesta.
Tack vare bland annat Accesskampanjen har storskalig hivbehandling blivit verklighet.