Hoppa till huvudinnehåll

”Jag vill ge mina barn en bra framtid”

Publicerad 2 oktober 2017

Bildspel

Bildspel i fullskärm

Zeynab är en av de asylsökande vi mött genom vårt projekt i Skaraborg.

Zeynab flydde till Sverige för två år sedan och är en av de runt 500 asylsökande som fått psykosocialt stöd genom vårt projekt i Skaraborg. Hon och hennes familj väntar fortfarande på besked om de ska få stanna. Rädslan för att utvisas tär på familjen men Zeynab håller fast vid hoppet om en bättre framtid. 

Vi träffade Zeynab i somras utanför det asylboende hon då bodde på i Mariestads kommun. Hon kom till Sverige med sin man och sina fem barn för två år sedan och de har sedan dess flyttat runt mellan olika boenden i ett flertal kommuner. Sedan vi sågs har familjen tvingats flytta igen eftersom att asylboendet stängde i augusti.

Familjen fick avslag på sin asylansökan och har överklagat beslutet. Nu väntar de på nytt besked om framtiden. Zeynab känner stor oro inför vad svaret kommer bli.

Hela familjen är orolig. Jag vet inte vad som skulle hända med oss om vi utvisas till Afghanistan

Sedan avslaget har det också blivit svårare för Zeynab att få hjälp för sin svåra diabetes. Hon har uppsökt vården flera gånger för att få sin medicin men nekats hjälp. Hon berättar också att det har varit svårt att kommunicera med vårdpersonalen eftersom att hon inte pratar svenska och det inte har funnits någon på vårdcentralerna som pratar dari, hennes modersmål.  

många språkliga och kulturella barriärer

Utöver att erbjuda psykosocialt stöd har en viktig roll för Läkare Utan Gränser varit att hjälpa asylsökande i kontakt med vården, eftersom att språkliga och kulturella barriärer försvårar för dem att hitta rätt hjälp. I projektet har vi använt oss av kulturtolkar som delar de asylsökandes kulturella bakgrund och pratar samma språk.

– Efter det negativa asylbeskedet har jag inte känt mig som en människa. Det kändes som att det inte fanns någon som ville hjälpa mig. Jag tappade allt hopp. Men kontakten med Läkare Utan Gränser gjorde att det kändes bättre. De kom till asylboendet och pratade med mig, kunde lugna ned mig. De hittade en läkare och hjälpte mig med språket. Jag började känna mig som en människa igen, berättar Zeynab.

Ovissheten kring framtiden tär, men också sysslolösheten. Under den långa väntan i asylprocessen finns det inte mycket att göra, varje dag är den andra lik. Zeynab berättar att hon känt sig ledsen och passiv. Hon vill lära sig mer om Sverige, få mer information om hur samhället fungerar här, men har inte rätt till svenskundervisning förrän hon fått uppehållstillstånd.

aktiviteter främjar den psykiska hälsan

Sociala och meningsfulla aktiviteter är viktiga för att motverka psykisk ohälsa och för att bryta isolering. Zeynab berättar att de aktiviteter som Läkare Utan Gränser anordnat för asylsökande några gånger i månaden, som exempelvis matlagningsaktiviteter och informationsträffar om psykiskt välbefinnande, har betytt mycket för henne. Vetskapen om att ha en aktivitet inplanerad har gjort att hon haft något att se fram emot.

Trots osäkerheten kring framtiden så håller Zeynab fast vid hoppet om att hennes familj ska få stanna och kunna bygga upp ett liv i Sverige.

–  Jag är en gammal kvinna men jag önskar att mina barn ska kunna lyckas i framtiden. Att de ska få möjlighet att studera på universitetet och få en bra framtid. 

Läkare Utan Gränser har gett psykosocialt stöd till asylsökande i Skaraborgs län i ett tidsbegränsat projekt som pågått från september 2016 till augusti 2017. Målet med projektet har från start varit att inspirera vårdaktörer, kommuner och civilsamhällesorganisationer att förbättra stödet till asylsökande. I januari lanserar vi en rapport med slutsatser och rekommendationer från projektet. 

Relaterade nyheter

Rashid vet inte om han får stanna i Sverige. Han är orolig för att utvisas till Afghanistan i rädsla för talibanerna som tvingade honom och hans familj därifrån.
Flyktingar i Europa

En ensamkommandes berättelse

Rashid är en av de ensamkommande ungdomar vi gett psykosocialt stöd till i Sverige. Han är rädd att utvisas till Afghanistan i rädsla för talibanerna som en gång tvingade honom och hans familj därifrån.

Games of violence

Games of Violence

2017

Rapport: Flyktingar, asylsökande och andra migranter utsätts för våld och förödmjukelser av gränsmyndigheten i Serbien. Nästan hälften av patienter Läkare Utan Gränser tog emot första halvan av 2017 var pojkar yngre än 18 år. 

Asylsökande flyttar från Brännebrona asylboende i Götene kommun när det stängdes tidigare i år.
Flyktingar i Europa

Ett liv i limbo

De fruktar att behöva återvända, men vet inte om de får stanna. Vi har under ett år gett psykosocialt stöd till asylsökande i Sverige och en majoritet av de vi träffat känner oro, ångest och nedstämdhet.

Migranter i Ventimiglia som hoppas ta sig till Frankrike.
Flyktingar i Europa

Hårda levnadsvillkor för migranter vid gränsen i Italien

I den italienska gränsstaden Ventimiglia samlas människor på flykt som försöker ta sig in i Frankrike. Men på grund av strängare regler har det blivit svårare att ta sig över gränsen. Resultatet är människor som lever i limbo och ofta riskerar livet för att nå sitt mål.