Ett steg i rätt riktning

Just nu lever över 33 miljoner människor med hiv/aids, enligt Världshälsoorganisationen, WHO. Långt ifrån alla har tillgång till medicin. Sjukdomen, som i västvärlden har blivit ett tillstånd som går att leva med, är för många i utvecklingsländer fortfarande en dödsdom.

Nyligen har ett nytt avtal träffats mellan läkemedelsföretaget Gilead och UNITAID:s patentpool att licensera flera hiv/aidsmediciner. Detta kan leda till förbättrad tillgång till mediciner för patienter i utvecklingsländer, men flera länder som har stora problem med hiv/aids har lämnats utanför avtalet.

- Avtalet är ett steg i rätt riktning i jämförelse med vad andra stora läkemedelsföretag gör för att säkerställa åtkomsten i utvecklingsländer för deras patenterade hiv-mediciner, säger Michelle Childs, policychef för Läkare Utan Gränsers acceskampanj.

Det positiva med Gileads avtal är att två nya lovande mediciner - och den otroligt viktiga medicinen Tenofovir som används som en del i standardbehandlingen för hiv/aids - nu finns tillgängliga. Det kan förhoppningsvis leda till att nya behandlingsmetoder blir tillgängliga i utvecklingsländer samtidigt som i rika länder. Avtalet innebär även att nya kombinationer av hiv/aids -mediciner till barn kan utvecklas.

Första i sitt slag

Licensen är den första i sitt slag att uttryckligen inkorporera den möjliga användningen av folkhälsoskyddsåtgärder: den tillåter att mediciner exporteras till länder som är exkluderade från avtalat när ländernas regeringar väljer att åsidosätta patentet genom att utfärda en tvångslicens. Det tillåter också producenter att bryta avtalet om Gilead förlorar ett patent i en laglig tvist. Dessutom har avtalet gjorts publikt, ett viktigt prejudikat för framtida transparens.

Men avtalet räcker inte hela vägen för att möta behovet av hiv/aids -mediciner, då endast företag i Indien får använda sig av patenten. Urvalet gällande vilka farmaceutiska ingredienser som får användas i tillverkningen är också för begränsat. Men det mest avgörande är att människor som lever med hiv/aids i vissa medelinkomstländer är uteslutna från avtalet.

Grundidén med Patentpoolen var att öka tillgängligheten för mediciner i utvecklingsländer. Företag ska kunna använda sig av patenten för att producera och sälja mediciner som människor har råd med. Men det nya avtalet stänger även ute företag i Thailand och Brasilien med kapacitet att utvecka och producera mediciner.

- Läkemedelsföretag som förhandlar med patentpoolen borde träffa avtal som ser mer till det allmänna behovet, säger Michelle Childs. Vi hoppas på att läkemedelsföretag som Johnson och Johnson, Abbott och Merch också placerar sina patent i poolen. Vi hoppas också att länder som inte drar fördel av det här avtalet kommer använda sig av andra alternativ så som obligatorisk licensiering för att öka tillgången till aiv/aids-mediciner i landet.

Läkare Utan Gränser tillhandahåller hiv/aids behandling i 27 länder världen över. I projekten kan hivsmittade testas men också få rådgivning och behandling. Behandling av relaterade infektioner och ett förebyggande arbete pågår för att förhindra att smittan förs över från mor till barn. En viktig del i projekten är även utbildning för att ge patienterna och deras anhöriga insikt och kunskap om sjukdomen, med förhoppningar att förhinda en fortsatt spridning av hiv/aids.

Patentpoolen fungerar som så att läkemedelsföretag som donerat patent får royaltyersättning när kopior av deras läkemedel görs. Idag är så kallade generiska läkemedel, lagliga kopior av patenterade läkemedel helt nödvändiga i behandlingen av många sjukdomar som till exempel hiv/aids. Dessa kopior har tidigare gjorts utan att läkemedelsföretagen som haft de ursprungliga patenten fått ersättning. Förhoppningen är att patentpoolen som backas upp av USA:s hälsomyndighet och där ekonomisk ersättning till läkemedelsföretagen ingår kan trygga framtida tillverkning av generiska läkemedel. Läkare Utan Gränser har i flera år arbetat för att få till stånd patentpoolen som under 2010 fick sitt första patent på en aidsmedicin.