”Vi vill ha långsiktig förbättring”

Hur kommer det sig att du började jobba för Läkare Utan Gränser?
När jag såg det arbete som Läkare Utan Gränser utförde i min hemby bestämde jag mig för att jag ville jobba för dem. De förändrade bokstavligen livet för många människor som annars inte skulle ha haft tillgång till sjukvård. Så när jag slutade mina universitetsstudier i sociologi började jag praktisera på kontoret i Kinshasa.

Vad gör du nu?
Nu jobbar jag för det speciella akutteam som rycker ut med kort varsel i hela Kongo-Kinshasa när en kris inträffar. Jag är ansvarig för hälso- och utbildningsinformatörerna. Oavsett om det handlar om en mässlingsvaccinationskampanj eller ett kolerautbrott är det avgörande att människor får information om hur de kan skydda sig mot sjukdomar och var de kan söka hjälp.

Vilken roll spelar Läkare Utan Gränser i Kongo-Kinshasa?
En mycket viktig roll. Många kongoleser skulle inte ha någon tillgång till sjukvård om inte Läkare Utan Gränser fanns där. Många av de fattigaste och mest utsatta skulle inte överleva. Vi jobbar också med utbildning och påtryckningar gentemot lokala hälsomyndigheter, för att få till en långsiktig Förbättring för våra patienter. Samtidigt är det ett stort land med många problem så vi kan inte göra allt.

Hur har vårt arbete förändrats under de här 20 åren?
På många sätt. Vi blir större och bättre på det vi gör. Vi jobbar också mer tillsammans med och gentemot lokala myndigheter, vi delar våra erfarenheter samtidigt som vi försöker påverka dem att ta större ansvar för hälsofrågor.

Är det ett problem att den internationella personalen byts ut så ofta?
Det är både bra och dåligt. Å ena sidan är det bra att få in nya tankar och idéer. I en komplicerad konfliktsituation kan det också vara bra att en person utan anknytning till landet ser till att vårt arbete alltid sker enligt de humanitära principerna om neutralitet, opartiskhet och oberoende. Å andra sidan känns det ibland som om Läkare Utan Gränser i Kongo-Kinshasa mest är en plantskola för unga hjälparbetare. Lokalpersonalen spelar en oerhört viktig roll, det är de som känner verksamheten allra bäst och som kan se till att kvaliteten på projekten bibehålls när de internationella medarbetarna kommer och går.

Vad har du för planer för framtiden?
Jag har inga tankar på att lämna Läkare Utan Gränser. Däremot har jag precis varit på utbildning i Bryssel för att kunna skickas ut som internationell personal till andra länder där Läkare Utan Gränser arbetar. Jag hoppas kunna göra det i ett par år, för att sedan komma tillbaka med nya erfarenheter för att kunna göra ett ännu bättre jobb här i Kongo-Kinshasa.

Texten har även publicerats i det senaste numret av vår tidning Direkt.
Sedan 1981 har Läkare Utan Gränser funnits på plats i Kongo-Kinshasa där vi driver vårt största projekt av alla. Framför allt handlar det om att tillhandahålla hälsovård i konfliktområden. Bland annat behandlar vi hiv/aids, tuberkulos, kolera, mässling, malaria, sömnsjuka och ger särskild vård till våldtagna kvinnor.