Förstärkt sjukvård i osäkert område

Läkare Utan Gränser har startat ett projekt i sydöstra Tchad för att stödja barn- och mödravården i sjukhuset i AmTiman. Stora hjälpbehov och svåra säkerhetsförhållanden är några av de utmaningar som insatsen står inför.

– Vi har behandlat vår första patient i AmTiman i helgen, utropar Martine Flokstra glatt.

Hon har varit ansvarig för att starta upp projektet i sydöstra Tchad. Läget i gränsområdet mellan Tchad och Sudan har varit spänt i många år. Projektet i AmTiman är en förhoppning att kunna förstärka sjukvården i det osäkra området.

– Vi kommer att börja i liten skala, men redan efter ett par dagar kunde vi en ökning av patienter som söker sig till oss.

Behovet är stort
Många flyktingar från Darfur, och drygt 180 000 internflyktingar, har sökt sig till östra Tchad. Levnadsförhållandena är svåra och tillgången till vård liten om den alls finns. Brottsligheten är hög och ett undermåligt rättssystem låter ofta förövarna gå fria. I en undersökning genomförd av Läkare Utan Gränser framkom det att 90 procent av de tillfrågade utsatts för våld eller hade familj som drabbats.

Den bristande säkerheten i området är en av de största utmaningarna för Läkare Utan Gränser. Rån och stölder hör till de vanligaste problemen men bortförande av personal har också inträffat.

– I och med kidnappningen av två av våra fältarbetare förra året kunde vår personal inte längre arbeta kvar i Ade vid gränsen mot Sudan, säger Flokstra.

För närvarande hålls tre av fyra projekt i östra Tchad igång via distans. Det innebär att man endast har lokalanställd personal på plats samt personal från hälsoministeriet i landet. De får stöd av Läkare Utan Gränsers team i huvudstaden Njamena, som också genomför regelbundna besök i området.

– Vi måste alltid avväga riskerna för vår personal med den insats vi kan göra för befolkningen. Om vi inte kan vara på plats där vi behövs på grund av säkerhetssituationen måste vi hitta en annan plats där vi kan göra ett likvärdigt eller bättre arbete, förklarar Flokstra.

Ett krävande arbete
Det tog över två månader för Läkare Utan Gränser att inleda projektet. En grundlig utvärdering ur både medicinskt och logistiskt perspektiv tar tid. Hur höga är dödstalen? Hur många patienter finns det? Har sjukhuset tillgång till vatten och sanitet? Hur mycket personal behövs? Och framför allt, vilka är de mest akuta behoven för de 180 000 flyktingarna och hur kan de tillgodoses på bästa sätt?

– Vi hade en mängd möten och förhandlingar med olika representanter, myndigheter, religiösa ledare, byäldster och kvinnogrupper. Allt för att ta reda på behoven och visa vilka vi är, vad vi kan göra och vad vi inte kan göra. Med projektet i AmTiman kan Läkare Utan Gränser göra en större insats utan ökad risk för sin personal. Samtidigt är vi flexibla nog att möta epidemier och nödsituationer, avslutar Martine Flokstra.