Antibiotikaresistens ny utmaning

Ju mer antibiotika vi använder, desto mer resistens utvecklas. Anna Jansson arbetar med att begränsa spridningan av antibiotikaresistens i Läkare Utan Gränsers projekt. 

Sedan antibiotika introducerades under 1900-talets första hälft har bakteriella infektioner som diarréer och luftvägsinfektioner varit möjliga att bota. Ändå är de fortfarande den främsta dödsorsaken bland barn i låg- och medelinkomstländer, till följd av brist på tillgång till behandling. Och nu går de inte heller längre att bota överallt.

Många hade kunnat räddas

Varje år dör hundratusentals barn i världen eftersom de är resistenta mot den antibiotika som finns tillhands för dem. Kanske är de till och med ännu fler – hur omfattande problemet med antibiotikaresistens egentligen är på global nivå är det ingen som vet. Vad man däremot vet är att för tio år sedan hade
många av barnen kunnat räddas.

Det berättar Anna Jansson, doktorand vid Karolinska Institutet och ansvarig för ett nystartat projekt inom Läkare Utan Gränser med syftet att begränsa spridningen av antibiotikaresistens i projekten.
– Ju mer antibiotika vi använder, desto större blir problemet med resistens. Det gäller över hela världen, men till skillnad från i rika länder har befolkningen i fattiga länder betydligt färre läkemedel att välja mellan.

Svårt att diagnosticera utan labb

Det finns även andra orsaker till att resistensutvecklingen brer ut sig. I många av de länder där Läkare Utan Gränser arbetar är det till exempel svårt att diagnostisera rätt infektion eftersom det inte finns tillräckliga resurser för laboratorier som kan utföra bakterieodlingar.
– Om det då kommer in en mamma med ett barn som har lunginflammation
händer det ofta att man ger det antibiotika, för säkerhets skull, trots att man inte säkert vet att lunginflammationen orsakas av bakterier, och i så fall av vilka, säger Anna.

Ur Direkt #2 2010