Fångar dör av undernäring i Bunia

Minst sjutton fångar har dött av undernäring i fängelset i Bunia, i östra Kongo-Kinshasa. I det ökända fängelset sitter mer än 500 människor varav inte ens en tredjedel har ställts inför rätta.

Fängelset i Bunia är det enda i Ituri-distriktet i östra Kongo-Kinshasa. Över fem hundra fångar trängs i den förfallna anstalten, som är byggd för en femtedel så många. Fram till nyligen var svält en vanlig dödsorsak bland de intagna. Under en period på två månader i slutet av förra året dog sjutton intagna, som remitterats för sent till stadens sjukhus, av akut undernäring.

Arbete som räddar liv

Läkare utan Gränser påbörjade då en akutinsats i fängelset för att få stopp på de svältrelaterade dödsfallen. Sedan arbetet startade i början av december har inga fler dödsfall rapporterats. Trots det finns det mycket kvar att göra för att förbättra de medicinska och sanitära förhållandena för de 540 fångar som för närvarande är inlåsta i fängelset i Bunia.

– Vi är inne på andra veckan av vår insats, förklarar Manuel Ihanga, projektledare för arbetet i Bunia. Förra veckan tog vi itu med de mest akuta frågorna och gav näringsberikad mat till alla de undernärda. Därmed lyckades vi säkerligen undvika fler döda. Vi påbörjade medicinska konsultationer för två dagar sedan.

Resurserna saknas

Utanför fängelset har Läkare utan Gränser rest två stora tält. I det första arbetar sjuksköterskan Claude Wakungo med att väga, ta temperaturen och genomföra enklare konsultationer av patienter. Allvarligare och mer komplicerade fall remitteras till det andra tältet. Där utför sjuksköterskan Serge Matata undersökningar tillsammans med en läkare från Läkare Utan Gränser.
Jean-Pierre Tika är också sjuksköterska och har arbetat i fängelset i ett år.
– Det är mycket hårt arbete, säger han. Patienterna har många olika typer av infektioner. Vi saknar resurser, vi har inte mycket mediciner och jag kan inte remittera de med akuta behov till sjukhuset, det är alltför många som rymmer.

Misär i överfullt fängelse
När Läkare Utan Gränser fick tillträde till fängelset chockades teamen av de fruktansvärda förhållanden som råder där. I en fönsterlös cell trängs över hundra fångar som sover på halmmattor på golvet. Sängar finns inte. Ett dussintal plastpåsar hänger på väggarna och är den enda färgklicken i rummet. Det är också fångarnas enda tillhörigheter. I rummet svävar en frän stank, en blandning av svett och andra kroppsvätskor. En av männen som ligger på golvet skakar av feber. En annan ung man beklagar sig över kraftig diarré. Endast ett litet duschutrymme utan dörrar finns och fyra hål i golvet fungerar som toaletter för samtliga intagna.
– Vi har frågat fängelseledningen om sjuksköterskan kan göra en rond i fängelset varje morgon, för att kolla om någon glömts bort under de ordinarie konsultationerna, säger Manuel Ihanga och fortsätter:
– Men det är svårt att verkligen veta vad som händer här om vi inte får tillträde.

Akutinsats under tre månader

Den inledande fasen i Läkare utan Gränsers arbete planeras ta tre veckor. Sedan första dagen har drygt 50 fångar fått extra näringsrik mat för att återhämta sig. Alla fångar har undersökts av läkare och får nu nödvändig vård. Akuta åtgärder har också satts in för att ge tillgång till rent vatten och förbättra de sanitära förhållandena.

Den andra fasen beräknas pågå under tre månader. Då kommer medicin, mat och utrustning tillhandahållas i samarbete med andra organisationer så som internationella Röda Korset. Målet är att garantera att fångarna har tillgång till mat och läkemedel.