Mässlingens återtåg

Det borde inte hända längre. Men efter 20 års framgångsrik kamp mot mässling bryter nu den ena epidemin efter den andra ut i Afrika. Och än en gång är det de små barnen som drabbas värst.

"Alla ni som har mässling, följ med här!" Det blir nästan rusning när 25 mammor med bebisar på ryggen försöker ta sig fram genom folkhopen för att hinna med sjuksköterskan. Alla småttingar är febriga, med rinnande näsor, röda ögon och utslag på kroppen – synliga tecken på den största mässlingsepidemin i Malawi på mer än ett decennium.

På just den här hälsocentralen, i Lirangwe nära staden Blantyre, har man den senaste tiden konstaterat mer än hundra fall av mässling varje vecka. Och över hela landet har hittills drygt 9 000 människor insjuknat. Det låter kanske inte så allvarligt. Men i Malawi, liksom i många andra länder i regionen, kan en sjukdom som i västvärlden ofta avfärdas som en ofarlig barnåkomma vara ödesdiger. De flesta tillfrisknar visserligen utan allvarligare komplikationer.

Men i fattiga miljöer med dåligt utbyggda sjukvårdssystem är det inte ovanligt
med livshotande följdsjukdomar som lunginflammation och diarréer. Barn med brist på A-vitamin riskerar att bli blinda, andra att drabbas av hjärnhinneinflammation som kan ge skador för livet. Lägger man till andra riskfaktorer, som undernäring, fattigdom och den omfattande hivepidemin, så förstår man kanske varför ett mässlingsutbrott i den här delen av Afrika kan
vara livsfarligt.

De senaste 20 åren har antalet barn som insjuknar och dör i mässling minskat dramatiskt i hela världen. Framför allt i Afrika har framstegen varit påtagliga – mellan åren 2000 och 2006 sjönk antalet dödsfall med 91procent. Framgångarna hänger ihop med det globala vaccinationsprogrammet mot sex av de allvarligaste barnsjukdomarna, som funnits sedan 1974 och som även de allra fattigaste länderna har tillgång till.

Skriande brist på personal

Men de senaste två åren har kurvan börjat vända uppåt igen, och i det ena afrikanska landet efter det andra bryter nu mässlingsepidemier ut. Det finns flera skäl till den utvecklingen, säger sjuksköterskan Maria Schütz, som i vanliga fall jobbar med rekrytering på Läkare Utan Gränsers kontor i Stockholm och som i våras deltog i en omfattande vaccinationsinsats i Malawi.

– Ett utbrott kan uppstå om tillräckligt många inte blivit vaccinerade eller om vaccinationen inte har haft effekt. Det kan också bero på att vaccinet inte fungerat som det ska, till exempel för att det inte har förvarats på rätt sätt, förklarar hon. Malawi, Zimbabwe, Sydafrika, Tchad, Nigeria, Burkina Faso, Kongo-Kinshasa, Mali och Somalia. Listan över länder där Läkare Utan Gränser på senare tid bistått hälsomyndigheterna i kampen mot mässlingsutbrott kan göras lång. Som ett led i behandlingen av sjuka har organisationen bidragit med läkemedel och personal – en skriande bristvara på många håll i Afrika.

I det relativt utvecklade Malawi finns till exempel bara två läkare per hundratusen invånare, en av de lägsta siffrorna i världen. Men ännu viktigare än behandling är att nå alla de barn som aldrig blivit vaccinerade, liksom dem där första dosen inte hade någon effekt. Därför har Läkare Utan Gränser på senare tid genomfört ett antal omfattande vaccinationskampanjer, bland annat i Malawi där fler än 2,5 miljoner barn mellan sex månader och 15 år vaccinerats
mot mässling.

– Folk har varit enormt motiverade eftersom de vet hur farligt mässling är. För att sprida informationen anlitade vi hälsoupplysare som åkte runt på motorcykel och ropade ut i megafon var och när kampanjen skulle genomföras. På så vis nådde vi hela målgruppen, berättar Maria, som själv jobbade i Mzimba-distriktet i norra Malawi.

Logistisk utmaning

En flaskhals i varje vaccinationsinsats är den så kallade kylkedjan. För att vaccinet ska fungera måste det hela tiden hålla en temperatur på mellan två och åtta grader. En logistisk utmaning, inte minst i ett land där temperaturen ofta klättrar över 30-gradersstrecket.

– Den person som ansvarade för kylkedjan hade 20 frysboxar, 10 kylskåp och tusentals kylklampar till de stora kylboxar som kördes ut i byarna. I ett land som Malawi är det inte självklart att det alltid finns ström eller generatorer. Och håller inte vaccinet rätt temperatur blir det förstört.

– Och vaccinet måste ut i byarna, fortsätter hon. Eftersom det ofta är alla barn i
en familj som ska vaccineras kan man inte begära att föräldrarna ska ta sig till närmaste större samhälle. Det är alldeles för långt och dyrt. Ingen får ha mer än fyrafem kilometer till vaccinationsplatsen.

Under åtta dagar besökte de 30 teamen i Mzimba 250 vaccinationsplatser. Längre än så vill man inte dra ut på det om utbrottet ska kunna hejdas i tid. Och resultatet?
– Vi nådde alla i målgruppen, en kvarts miljon barn. Ja, faktiskt nådde vi fler än hundra procent eftersom säsongsarbetare från andra delar av landet också passade på att komma med sina barn.

Ur tidningen Direkt nr 3 2010

FAKTA | Mässling

År 2000 dog 757 000 barn i världen av mässling. Sex år senare var det 242 000. Den största förbättringen skedde i Afrika. Drygt 95 procent av alla dödsfall
inträffar i låginkomstländer. Sjukdomen kan också ge allvarliga komplikationer som blindhet, hjärninflammation, diarrésjukdomar, öroninfektioner och lunginflammation.