Extremt väder gör människor sjuka

Extremt väder blir allt vanligare och påverkar allt fler människor. I klimatförändringarnas kölvatten riskerar både infektionssjukdomar och undernäring att öka.

Översvämning i Pakistan och Indien, cykloner i Burma och Haiti. Torka i
stora delar av Afrika. De senaste åren har naturkatastroferna i världen blivit allt fler och allt allvarligare. Det gäller inte bara de stora, hårt mediebevakade
katastroferna utan även alla de andra – mindre och bortglömda, men med lika förödande konsekvenser för den enskilda.

Väderrelaterade katastrofer tredubblats

Enligt Världshälsoorganisationen WHO har antalet väderrelaterade katastrofer mer än tredubblats sedan 1960-talet. Varje år kräver de mer än 60 000 människors liv, varav det stora flertalet i fattiga länder. Att den här utvecklingen har ett samband med klimatförändringarna är de flesta numera eniga om. Men trots att klimatförändringarna påverkar våra mest grundläggande livsvillkor – som tillgången till rent vatten och ren luft, till mat och tak över huvudet – finns än så länge relativt lite forskning om hur dessa svängningar i väder och vind påverkar människors hälsa.

– Tidigare var klimatförändringar framför allt en miljöfråga som fokuserade på
hur vi skulle få stopp på utsläppen av växthusgaser, på att snön i Arktis höll på att smälta och hur detta påverkade isbjörnar och andra utsatta arter. Det var först för några år sedan som diskussionen om kopplingen mellan hälsa och ett förändrat klimat tog fart på allvar, berättar Patricia Vens som jobbar för Läkare Utan Gränser i Spanien och som sammanställt en rapport om de humanitära konsekvenserna av klimatförändringarna och vilka följder de kan få för organisationens arbete.

– Men att göra sådana kopplingar är inte heller helt enkelt, fortsätter hon. Ofta kan man inte se det direkta förhållandet mellan orsak och verkan. Att klimatförändringarna har bidragit till översvämningarna i Pakistan är troligt, men vi kan inte veta säkert eftersom det finns så många andra faktorer som också spelar in.

Fattiga drabbas värst

Vad man däremot vet är att vädret blir allt extremare – och att både de direkta och indirekta konsekvenserna framför allt berör människor i fattiga länder. Även om västvärlden också drabbas, som till exempel under värmeböljan i Europa 2003 då 70 000 människor beräknas ha dött, så är det framför allt Afrika, södra Asien och små ö-nationer i Stilla havet som kommer att råka riktigt illa ut.

Längre perioder av torka gör att fler blir undernärda och mottagliga för sjukdomar. Skyfall och översvämningar utgör en perfekt grogrund för kolera och hudsjukdomar. Stormar och cykloner gör människor hemlösa. Ofta sveper vattenmassor och vindar dessutom med sig livsviktig infrastruktur, som sjukhus och vägar. Det är de direkta konsekvenserna.

Men även de indirekta riskerar att få en avgörande inverkan på människors liv och hälsa. Till exempel är många av de infektionssjukdomar som Läkare Utan Gränser möter hos sina patienter, som malaria och denguefeber, extremt känsliga för vädersvängningar. Om 20 år kan temperaturökningar har lett till att malaria spridit sig till städer där det tidigare var för kallt, som Nairobi i Kenya och Addis Abeba i Etiopien.

När stora befolkningsgrupper överger sina hemtrakter och flyttar in till storstäderna eller söker skydd i flyktingläger ökar dessutom risken för infektionssjukdomar och försämrad psykisk hälsa. I värsta fall finns också risk för väpnade konflikter i klimatförändringarnas kölvatten.

Svårt sia om framtiden

På många av de platser där klimatförändringarna kommer att märkas mest finns Läkare Utan Gränser redan på plats. Men hur organisationens arbete kommer att påverkas går inte att säga i dagsläget, säger Patricia.

– Det är som sagt många olika faktorer som spelar in. Även om malaria sprids till nya områden beror följderna också på hur väl man lyckas förebygga sjukdomen, och vilka läkemedel, diagnosverktyg och behandlingar som finns tillgängliga. Detsamma gäller undernäring. Vi vet att klimatförändringarna kommer att få omfattande konsekvenser för jordbruket, men om det också innebär ökad undernäring går inte att säga. Det beror på en rad andra faktorer också, som den generella hälsan i en befolkning, matpriser och distributionsmöjligheter.

För att möta klimatförändringarna på bästa sätt behövs mer forskning, konstaterar hon. Samtidigt är forskningskapaciteten ofta väldigt låg i just de länder som är hårdast drabbade, till exempel i Afrika.

– Bristen på tillförlitliga data gör det svårt att veta vilka effekter klimatförändringarna haft hittills – och ännu svårare att veta hur det blir i framtiden. Därför gäller det att vara uppmärksam på de riskfaktorer vi kan se redan i dag.

Ur tidningen Direkt nr 3 - 2010