Vem har rätt till medicin?

I veckan når förhandlingarna mellan EU och Indien om ett nytt frihandelsavtal ett avgörande. Följderna kan bli att nya patentregler begränsar tillgången till livsviktiga mediciner för miljontals fattiga världen över.

Något som Läkare Utan Gränser reagerar starkt på. PehrOlov Pehrson är infektionsläkare och talesperson för organisationen.

– I Indien produceras de allra flesta läkemedel som används i den fattiga delen av världen. Man brukar kalla Indien för världens apotek. Det är för att där finns väldigt mycket så kallade generikaproducenter, stora företag som producerar billiga kopior av olika läkemedel.

Fattiga har inte råd
Fram till 2005 hade Indien en patentlagstiftning som begränsade patenträtten till att gälla produktionsprocessen men inte den slutgiltiga produkten. På så sätt kunde man lagligt tillverka samma preparat som var patenterade i västvärlden så länge de tillverkades på ett annat sätt. Efter att Indien gick med i världshandelsorganisationen WTO var man dock tvungna att ändra sina lagar. Något som begränsade möjligheten att producera billiga läkemedel.

– Det vi är rädda för är att det ska bli sämre tillgång till moderna läkemedel, att fattiga människor får hålla sig till andra klassens läkemedel jämfört med dem som vi har tillgång till. Här i västvärlden finns det offentligt finansierad vård eller så har man privata sjukförsäkringar. Inget av det finns i de länderna. Där betalas läkemedel direkt ur patienternas ficka.

Hemliga förhandlingar
Ett annat problem är att förhandlingarna kring frihandelsavtalet hållits bakom lyckta dörrar. Möjligheten att påverka och diskutera konsekvenserna är därmed små.

– Både offentlig och privat verksamhet använder sig av generiska läkemedel och det här kommer att påverka alla. Det blir dyrare att bedriva verksamheten och effekterna för patienterna kan bli katastrofala. I Sverige används det mycket indiska läkemedel så även vi kan i slutändan känna av en prisökning, säger PehrOlov Pehrson.

Läkare Utan Gränser är kritisk både till hemlighetsmakeriet och till hotet mot fattiga människors tillgång till mediciner som frihandelsavtalet kan innebära. Det är viktigt att skapa opinion och sätta press på ansvariga politiker.

– Vi vill att förhandlingarna ska vara öppnare så att man får reda på vad man förhandlar om och sedan vill vi att den indiska regeringen ska känna att det finns ett internationellt tryck på de att stå emot EU i de här frågorna. Sverige bör också stå upp för det man berömmer sig om, att värna fattiga människors tillgång till läkemedel.