Svensk läkare tvingades lämna Darfur
Hundratusentals människor berörs av den sudanesiska regeringens beslut att utvisa hjälporganisationer. Svenska läkaren Christina Green, som arbetade för Läkare Utan Gränser i Kalmalägret i Darfur, är mycket orolig för de patienter som hon tvingades överge.
– Jag funderar mycket på hur det kommer att gå. Inga hjälporganisatio
ner finns kvar i lägret. Människorna står utan hälso- och sjukvård, säger Christina Green som nyligen kommit tillbaka till Sverige efter att ha tvingats lämna Darfur.
Kalma i södra Darfur är ett av världens största läger för interflyktingar. I december började Christina Green arbeta på Läkare Utan Gränsers klinik som funnits i lägret sedan 2004. Hon var medicinskt ansvarig för mödravård och eftervård i samband med förlossningar. Till kliniken hörde även en vårdavdelning för komplicerade förlossningsfall och sjuka bebisar.
– Sammanlagt tog kliniken emot flera hundra patienter varje dag. Det var en väl fungerande klinik och vår lokala personal var fantastiskt duktig. Vi hade ett väldigt bra rykte och var omtyckta i Kalma eftersom vi varit där under lång tid.
Hjärnhinneinflammation i lägret
Den 1 mars förberedde Läkare Utan Gränsers anställda en vaccinationskampanj för 80 000 personer. Hjärnhinneinflammation hade brutit ut i Kalmalägret och många riskerade att drabbas. Under kvällen kallades den internationella personalen till möte. Där gavs beskedet att de sudanesiska myndigheterna inte längre kunde garantera säkerheten för internationella hjälparbetare i södra och västra Darfur, och att personalen hade beordrats att åka till Khartoum.
– Det var bara att acceptera även om alla i mitt team var beredda att stanna. Vi var mitt uppe i förberedelserna för vaccinationerna, och hoppades att vi som medicinsk personal skulle kunna stanna. Det kändes tråkigt, men jag var aldrig orolig för min egen skull.
Flögs till Khartoum
Två dagar senare lyfte ett specialinsatt plan för flera hjälporganisationer. Från luften kunde Christina Green se ut det över sex kvadratkilometer stora Kalmalägret, där cirka 100 000 människor bor i hyddor täckta med plastpresenningar. En uttorkad flodfåra skär genom det trånga lägret.
– När vi åkte trodde jag fortfarande att det bara rörde sig om en eller ett par veckor innan vi kunde vara tillbaka i Kalma. Men det var mycket frustrerande att lämna allt.
Kort därefter, när den Internationella brottmålsdomstolen (ICC) beslutat att väcka åtal mot Sudans president Omar al-Bashir för krigsförbrytelser i Darfur, kom nya besked till Christina Green och hennes kollegor som då befann sig i ett hus i Khartoum.
– Vi fick veta att vi hade blivit utkastade ur landet, och skulle vara ute inom 48 timmar. Stämningen var samlad men många var chockade. Jag trodde inte att det vara sant, det hade jag inte förväntat mig. Jag trodde att läget skulle bli lugnare efter ett tag.
Oro för personal och patienter
Efter några dagar med utegångsförbud flögs hjälparbetarna till Europa.
– Det kändes inte hotfullt, men jag är personligen väldigt besviken att mitt uppdrag blev så kort. Det känns väldigt jobbigt att bara lämna den lokala personalen, att inte kunna förklara vad som skedde och vad som kommer att hända.
Det sista Christina Green gjorde innan hon lämnade Kalmalägret var att förbereda personalen för att kunna arbeta på egen hand under en kort tid. Ett återupplivningsbord för nyfödda barn hann precis bli färdigt.
– Vi trodde ju att vi skulle vara tillbaka på kliniken efter ett tag. Nu vet vi inte hur länge den reducerade verksamheten med lokalanställda kan fortsätta. Vi vet inte hur länge medicin och utrustning räcker. Vi vet inte ens om någon överhuvudtaget kan jobba på kliniken nu.
Förvärrad humanitär kris
Christina Green är mycket oroad för patienterna i Kalma och Darfurs befolkning.
– Jag tänker på hur det kommer att gå med folket när de nu inte har någon tillgång till medicinsk vård, och ingen som kan remittera till sjukhuset i närliggande staden Nyala. Även vattenförsörjningen kommer att bli ett akut problem eftersom den organisation som stod för bränsle till vattenpumparna också utvisades. Det finns stor risk för en förvärrad humanitär kris nu när hjälporganisationerna har försvunnit, säger Christina Green.