• Hitta oss
  • Kontakta oss
  • Webbkarta
  • Nyhetsbrev
  • Skriva ut
  • Press
  • RSS
Människor på flykt undan strider i södra Sudan. 
Foto: Brendan Bannon
2009-07-22 SUDAN | Gränsdragning

Oro för ny våldsvåg i Sudan

Den utdragna tvisten om gränsdragningen i centrala Sudan avgjordes idag av den permanenta skiljedomstolen i Haag. Oron för att domen ska utlösa nya strider är stor och Läkare Utan Gränser förbereder sig för en ny våldsvåg.


För ett år sedan flydde 40 000 människor de intensiva strider som förstörde stora delar av staden Abyei i centrala Sudan. Den 22 juli 2009 avgjordes den utdragna tvisten om gränsdragningen mellan landets norra och södra del av den permanenta skiljedomstolen i Haag. Oron för att domen ska utlösa nya stridigheter är stor i Sudan.

– Här i Agok är situation spänd, säger Volker Lankow, Läkare Utan Gränsers fältkoordinator som är baserad i staden Agok, belägen cirka sju mil söder om Abyei. Vi är uppmärksamma på läget och redo att svara på akuta behov för den redan utsatta befolkningen.

Under stridigheterna i maj förra året genomförde ett akutteam från Läkare Utan Gränser en insats för skadade och flyktingar. 20-30 000 av dem som flydde våldet i Abyei kom då till Agok.
– Några tusen återvände sedan till Abyei men de flesta lever fortfarande spridda runt Agok. Folk är rädda att striderna ska återupptas, säger Lankow.

Läkare Utan Gränser bistår med sjukvård på kliniker i Agok och Abyei. Organisationen har också mobila team på ytterligare ett dussin platser i närområdet. 117 lokalanställda och 9 internationella medarbetare genomför 2300 patientbesök per månad.

– Vi bistår med primärvård och gynekologi till de människor som befinner sig på flykt. Dessutom har vi ett näringscenter, undernäring är ett stort problem nu när hungergapet är som värst, fortsätter Lankow.

Helle Pedersen är sjuksköterska och ansvarig för projektet där undernärda barn får behandling.
– Barn under fem år drabbas värst av matbristen. När jag började jobba här för fem månader sedan behandlade vi 275 barn. Idag är siffran mer än dubbelt så hög, nu behandlas 540 barn här.
 
I över ett år har internflyktingarna varit beroende av internationell hjälp för att överleva. Främst drabbas de av åkommor som luftrörsinfektioner, undernäring, diarré och malaria.