Omänskliga villkor i Guineas fängelser

 "No food or medicine here until  you die" - Idag släpper Läkare Utan Gränser en ny rapport som beskriver en allt mer katastrofal situation i västafrikanska Guineas fängelser. Många interner lider av grav akut undernäring – och utan hjälp riskerar de att dö. Guinea, ett redan utfattigt land, drabbades av den globala livsmedelskrisen som fördjupades förra året.

Tidigare i vintras genomförde Kerstin Åkerfeldt, som arbetar på Läkare Utan Gränsers programavdelning i Sverige, besök till flera fängelser i Guinea. Tillsammans med en läkare och en sjuksköterska träffade hon interner runt om i landet för att genomföra medicinska punktinsatser.

– Om Läkare Utan Gränser inte hade agerat för att behandla de undernärda internerna skulle flera människor med all sannolikhet inte ha överlevt. Fruktansvärda hygienförhållanden hade lett till omfattande spridning av hudsjukdomar och en rad andra infektioner, berättar Kerstin Åkerfeldt.

Var tredje intern undernärd

Även om förhållandena varierade i de olika strukturerna, hade inget av de besökta fängelserna mött grundläggande behov såsom tillgång till vatten, mat och hälso- och sjukvård, liksom upprätthållit minimala levnadsvillkor för internerna med respekt för deras mänskliga värdighet.

Vid sitt första besök till fängelset i Guéckédou, i sydöstra Guinea, fann Läkare Utan Gränser att var tredje intern var akut undernärd, och en av fem var gravt akut undernärd vilket är ovanligt hos vuxna även i mer instabila och våldsdrabbade krisområden. I september 2008 inledde Läkare Utan Gränser därför en akut näringsinsats där. Med anledning av den katastrofala situation som bevittnades i detta fängelse, genomfördes utvärderingar och punktinsatser i ytterligare tre fängelser: Mamou, Boké och Gaoual.

Fattigdom inte hela förklaringen

Att förhållandena i Guineas fängelser inte ens når upp till miniminivåer kan delvis förklaras av fattigdomen och bristen på resurser i landet, men dessa faktorer är inte tillräckliga för att förklara försummelsen och bristen på respons på återkommande undernäring och oacceptabla levnadsförhållanden för internerna, i synnerhet för de manliga.

En intern i ett av Guineas fängelser berättar att det stora problemet är maten.
– Vi får knappt någonting att äta. En handfull ris är det enda på hela dagen. Här får man klara sig utan mat och mediciner tills man dör.

Kerstin Åkerfeldt menar att försummelsen när det gäller mat, vatten och andra grundläggande behov innebär en plågsam situation, som dessutom sätter internernas liv på spel. En humanitär akutinsats kan inte ses som lösningen på de mer strukturella missförhållandena inom fängelsevården, säger hon.
När en stat berövar någon friheten tar den samtidigt på sig ett ansvar att skydda internens hälsa, säkerhet och värdighet. De nationella och lokala myndigheterna måste agera omedelbart för att tillgodose internernas grundläggande behov enligt internationella och nationella normer. Även det internationella givarsamfundet och andra aktörer som verkar för utveckling i Guinea bör åta sig att bistå i dessa insatser.

FAKTA

Läkare Utan Gränser har arbetat i Guinea sedan 1984, framför allt med vård till flyktingar och tillgång till hälso- och sjukvård. På senare år har man också startat ett hiv/aidsprojekt och behandlat dem som skadades i samband med oroligheterna 2007, som var en följd av bland annat de stigande matpriserna.

Rapporten "No food, no medicines here until you die".