"Tbc går att bota – även i Somalia"
Att behandla tbc i det krigsdrabbade Somalia är svårt, men möjligt, skriver Karin Fischer Liddle.
Relaterade sidor
Artiklar
Pressmeddelanden
Publikationer
Multimedia
Det är inte ofta som jag och andra internationella fältarbetare har möjlighet att besöka Somalia. Säkerheten har försämrats dramatiskt på senare år och ofta har hjälparbetare varit måltavla för attackerna. Men i mitten av september var det relativt lugnt i Galcayo, en stad som sedan länge är delad i två till följd av klanstrider. I alla fall var det tillräckligt lugnt för att vi skulle kunna göra ett besök i den norra delen av staden. Det var första gången sedan juni 2006 som jag övernattade där, och det kändes som att komma hem efter en lång resa.
Lång behandlingstid
På vår klinik i Galcayo North mötte jag några patienter som får behandling mot tuberkulos. En av dem var 14-åriga Salima som just fått veta att hon lider av tuberkulos. Iförd skoluniform berättade hon för mig att hon ofta kände sig sjuk och trött men att hon ändå ville gå kvar i skolan. Jag följde med när en av sjuksköterskorna informerade Salima och hennes mamma om sjukdomen; vad de måste tänka på och hur viktigt det är att hon fullföljer den sex månader långa behandlingen. För att bli frisk måste Salima gå till kliniken varje morgon för att få sin behandling. I sex månader, utan avbrott. Annars riskerar sjukdomen att komma tillbaka. Förhoppningsvis kommer hon att vara en av alla de patienter som vi lyckas behandla i Somalia. Om ett halvår ska jag försöka träffa henne igen för att se hur det har gått.
Återfall efter avbruten behandling
Den andra patienten som jag pratade med var väldigt sjuk. Han hade diagnostiserats med tbc för några månader sedan i Mogadishu, påbörjat behandling men avbrutit den efter två månader när han började känna sig bättre. Då hade det gått några veckor sedan hans gravida hustru hade dödats av en förlupen kula i Mogadishu. Han beslöt sig för att lämna Somalia och lyckades på olika vägar ta sig till Addis Abeba i Etiopien. Där blev han sjuk, med nattliga svettningar och svår hosta. Han förstod att det var tuberkulosen som hade brutit ut igen. När en av hans vänner berättade om Läkare Utan Gränsers klinik i Galcayo, där vi ger gratis vård och står för mat och husrum, återvände han till Somalia och kom till vår klinik. Men trots att han nu har behandlats i tre månader är han fortfarande väldigt sjuk. Förmodligen har han utvecklat resistens mot några av läkemedlen genom att avbryta behandlingen förra gången. Och tyvärr saknas än så länge förutsättningarna för behandling med andra linjens läkemedel i Somalia.
Ur Direkt #4 2009