"Rädslan ligger alltid på lur"

Anneli Eriksson är före detta ordförande för Läkare Utan Gränser. Hon har nyss kommit hem från Gaza där hon följt upp organisationens arbete efter kriget för ett år sedan.

Hur är läget i Gaza just nu?

– Många drabbas fortfarande av krigets konsekvenser. En del bor i raserade hus, i tält eller andra tillfälliga lösningar. Det är svårt att få in byggmaterial till Gaza eftersom gränserna är stängda. Därför är det besvärligt att bygga upp de hus som förstördes under kriget. Dessutom lider många både kroppsligt och mentalt. Kriget varade i drygt tre veckor. Under den perioden skadades 5 000 personer och fler än tusen människor dog. 

Vilka träffade du?

– Tillsammans med Radah, teamets socialarbetare, som arbetar med uppsökande verksamhet, träffade jag en familj i norra Gaza som bodde i ett otätt skjul med mattor ovanpå ett sandgolv, intill sitt förstörda hem. Pappan berättade om hur de flydde när armén närmade sig huset. De återvände sedan för att duscha och hämta kläder under ett utlovat eldupphör. Då besköts deras hus. En vägg ramlade över deras son. Pappan försökte ringa efter en ambulans men ingen kunde komma fram till dem eftersom de befann sig mitt i striderna. Han besköts samtidigt som han försökte släpa bort sin son som fått allvarliga skallskador. De överlevde och i dag mår sonen bättre men behöver fortfarande behandling.

– Psykologerna som arbetar med Läkare Utan Gränser berättar att många av deras patienter återupplever händelser från kriget och behöver hjälp med att bearbeta tankarna. Samtidigt kan deras nuvarande situation och den ovissa framtiden göra det svårt att gå vidare. Rädslan ligger alltid på lur. 

Vilka hälsoproblem finns?

– Sjukvården är relativt väl fungerande i Gaza. Det finns många sjukhus och kliniker. Samtidigt räcker inte resurserna alltid till. Eftervården, efter till exempel operationer, är kort på sjukhusen. Det finns många läkare, sjuksköterskor och annan hälsopersonal. Men eftersom det är svårt för läkare att specialutbilda sig råder det i dag brist på exempelvis plastikkirurger. Det gör att många som skadats och behöver plastikkirurgi måste vänta mycket länge. Behovet av kvalificerad psykisk vård och terapi är också stort.

– Försörjning av läkemedel, medicinska förnödenheter och reservdelar till viss teknisk utrustning är också ofta ett problem. Bland annat på grund av begränsningar på vad som får föras in till Gaza.

Vad gör Läkare Utan Gränser?

– Läkare Utan Gränser arbetar i tre så kallade postoperativa kliniker där vi bistår med sjukgymnastik och efterbehandling. Ytterligare en klinik öppnas inom en månad. Vi genomför också flera mobila kliniker på hela Gazaremsan.

– På tre kliniker arbetar Läkare Utan Gränser med rehabilitering av skadade. Det handlar om sjukgymnastik, sårvård och annan medicinsk behandling. Många av patienterna skadades under kriget vid förra årsskiftet och behöver fortfarande behandling. Det kan vara brännskadade som behöver öva upp rörligheten, andra som tränar för att kunna gå med protes eller som behöver öka styrkan och balansen efter olika skador. I projektet ingår också åtta mobila team som ger dem som har svårt att komma till kliniken behandling i hemmet.

– Den andra delen av Läkare Utan Gränsers arbete är inriktat mot psykisk hälsa. Främst är det psykologer som arbetar med individuell terapi för barn och vuxna som på olika sätt mår dåligt efter erfarenheter av våld och krig. I dag arbetar fyra psykologer tillsammans med en läkare och en socialarbetare i projektet. Eftersom många väntar på behandling ska Läkare Utan Gränser utöka verksamheten med fler psykologer. I Läkare Utan Gränsers projekt arbetar nu omkring 80 personer: läkare, sjuksköterskor, psykologer chaufförer och annan personal.