Forskning på efterkälken

Sverige är det land i Europa som satsar förhållandevis mest på forskning kring tuberkulos. Men varken Sverige eller övriga EU gör tillräckligt, visar en ny rapport från Läkare Utan Gränser.

Varje år smittas nio miljoner människor av tuberkulos. Och varje år dör 1,7 miljoner. Det blir nästan fyra människor i minuten, varav den överhängande majoriteten i fattiga länder. På många platser där Läkare Utan Gränser arbetar möter personalen ofta patienter med tbc eller någon annan sjukdom som världen nästan tycks ha glömt bort; det kan vara malaria, sömnsjuka eller parasitsjukdomen kala azar. Gemensamt för dessa så kallade fattigdomens sjukdomar är att de drabbar oerhört många människor – och att forskningen kring dem är marginell. I den nya rapporten »Coughing up for TB« vill Läkare Utan Gränser uppmärksamma behovet av ökade anslag till forskning kring tbc. Sverige har som EU-ordförande också lyft fram betydelsen av åtgärder mot bakterier som är resistenta mot vissa former av antibiotika. Med rapporten vill Läkare Utan Gränser visa hur viktigt det är att läkemedel mot tbc ingår i denna satsning. Än i dag är det dessutom väldigt svårt att fastställa tbc hos barn med de diagnosmetoder som används i fattiga länder och som bygger på analys av upphostningsprover. Detsamma gäller hivpositiva, som ofta har försämrat immunförsvar och i många länder är den överlägset största gruppen tbc patienter. På flera håll i södra Afrika är kombinationen hiv och tbc numera den främsta dödsorsaken.

Brist på intresse

Det finns flera skäl till att forskning och utveckling kring just de här sjukdomarna har hamnat på efterkälken. Men ett av de allra viktigaste är det bristande intresset hos läkemedelsbolagen, som inte ser någon möjlighet att tjäna pengar på sjukdomar som framför allt förekommer i fattiga länder. Hur mycket skulle det då kosta att utveckla nya läkemedel och diagnosverktyg? Enligt studien landar det totala beloppet på drygt 15 miljarder kronor. Under 2007 avsattes 351 miljoner, det vill säga mindre än 25 procent av det sammanlagda behovet. I rapporten lyfts samtidigt Sverige fram som det land som satsar mest på tbc-forskning i förhållande till bruttonationalinkomsten, BNI. Det beror på att det i Sverige görs en hel del grundforskning kring tidig diagnostik och upptäckt av resistent tbc.

Inga jättesummor

 Samtidigt gör vare sig Sverige eller något annat EU-land på långa vägar tillräckligt, konstaterar PehrOlov Pehrson, infektionsläkare och författare till rapporten.
– Även om Sverige gör lite bättre ifrån sig än länder som Tyskland och Italien skulle vi kunna göra mycket mer. Vi talar ju inte om några jättesummor. För Sveriges del handlar det om drygt 60 miljoner kronor om året. Det är mindre
än vad enbart vaccinet mot svininfluensan kostar.

Ur Direkt #4 2009