Barnen som inte riktigt räknas

I västvärlden föds nästan inga barn med hiv längre. I Afrika söder om Sahara föddes 420 000, bara under 2007. Utan behandling kommer ungefär hälften av dem att dö före två års ålder.

Det är fullt på Island-sjukhuset i Liberias huvudstad Monrovia. I de knappt 200 sängarna ligger svårt sjuka barn med malaria, lunginflammation, diarré eller allvarlig undernäring.

Att många av dem dessutom har hiv känner föräldrarna nästan aldrig till. I Liberia är hiv/aids fortfarande ett tabubelagt ämne, inte minst eftersom det oftast överförs vid sexuella kontakter, och längs vägarna varnar stora affischer
för den "dödliga sjukdomen".

– Den här typen av budskap inger inte direkt något hopp. Många människor känner inte till att det finns behandling som kan stoppa sjukdomsförloppet,
förklarar Norbert Lunenborg, medicinsk koordinator för Läkare Utan Gränser i
Liberia.

– Stigmat kring hiv/aids innebär också att även om man vet att man är smittad så berättar man det kanske inte, inte ens för sin partner eller närmaste familj. Man är rädd att bli utkastad hemifrån, utstött ur samhället. Att förhindra att hiv överförs från mor till barn är numera fullt möjligt. I Sverige känner man inte till ett enda barn som fått hiv av sin mamma de senaste tio åren – förutom en enda gång då modern smittades först under graviditeten.

Framgångsrik behandling

I andra västländer ser situationen ut på liknande sätt. Bakom framgången ligger de antiretrovirala läkemedel (ARV) som introducerades i stor
skala 1996 och som lett till att hiv inte längre är liktydigt med aids och i förlängningen döden. En hivpositiv kvinna som får ARV-behandling under graviditeten, blir förlöst med kejsarsnitt och avstår från att amma barnet behöver inte längre vara orolig att hon ska smitta sitt barn. För säkerhets skull får dessutom det nyfödda barnet behandling i sex veckor.

I många av de länder där Läkare Utan Gränser arbetar är dock verkligheten en
helt annan. Här blir vart tredje barn som föds av en hivsmittad mor infekterat.
Detta beror i stor utsträckning på att runt 70 procent av dem som är i behov av ARV-behandling inte har tillgång till den.

Men det finns också en rad andra skäl som är minst lika svåra att tackla, förklarar PehrOlov Pehrson, infektionsläkare och före detta ordförande i
Läkare Utan Gränser.

– De flesta kvinnor har över huvud taget inte tillgång till mödrahälsovård. Och även om de har det vill inte alla gå dit. Man ser på graviditet på olika sätt i
olika delar av världen. Grundtanken med mödrahälsovård är ju att förebygga
komplikationer. Men att förebygga är ett relativt okänt begrepp på många
håll. Sjukvården går man till om man är sjuk, och graviditet är ingen sjukdom. De kvinnor som ändå besöker mödrahälsovården är ofta ovilliga att ta
ett hivtest, fortsätter han.

– Det kan också vara så att man testar sig men aldrig hämtar ut svaret. Eller att man får veta att man är hivpositiv men inte berättar det för sin partner…
det finns så många olika nivåer där det kan ta stopp.

Upplysning och information

På Island-sjukhuset i Monrovia, som drivs av Läkare Utan Gränser, får såväl det hivsmittade barnet som föräldrar och eventuella syskon tillgång till ARV-
behandling.

– Vi är ett av få ställen i staden dit föräldrar kan vända sig med sina barn. Alla kliniker som har brist på personal eller på läkemedel brukar säga åt sina
patienter att gå till oss istället, berättar Norbert.

För att minska risken att gravida hivpositiva kvinnor överför viruset till sina
barn stödjer Läkare Utan Gränser även ett par mödravårdskliniker i Monrovia.
Man jobbar också mycket med att upplysa och informera kvinnorna om att
möjligheten till mödravård – och behandling – över huvud taget finns.

Ändå förlorar man många gravida kvinnor ur sikte, konstaterar Norbert. Den största boven i dramat är okunskapen och fördomarna, underblåsta inte minst av kyrkor och trossamfund, om att hiv med automatik leder till döden.

– Kvinnorna befinner sig i en ytterst pressad situation. Å ena sidan är de lyckliga över att vara gravida, å andra sidan förtvivlade över beskedet att de är hivpositiva och att de dessutom riskerar att smitta sina barn.

Skammen med hiv

Att så många barn föds med hiv är till viss del en fråga om att sjukdomen fortfarande förknippas med skam och med olika tabun, förklarar PehrOlov Pehrson. Men i ännu större utsträckning beror det på attityden bland biståndsgivare och läkemedelsindustri, som varken är beredda att satsa tillräckligt med pengar på att tillhandahålla den bästa ARV-behandlingen till alla som behöver det, eller att ta fram mediciner som är bättre anpassade till förhållandena i fattiga länder.

– Eftersom det knappt funnits några smittade barn i rika länder har det inte
heller funnits något större tryck på läkemedelsbolagen att utveckla någon specifik behandling för barn i fattiga länder, säger han och fortsätter:
– Men även biståndsorganisationer har alltid nöjt sig med det näst eller tredje
bästa behandlingsalternativet. Man kan inte dra någon annan slutsats än att de här barnen inte riktigt räknas.

FAKTA/ LIBERIA

På Island-sjukhuset testas alla barn som uppvisar symtom på hiv. Av de 163
barn som i slutet av juni fick hivbehandling i Liberia var 61 inskrivna på Islandsjukhuset. På sjukhuset finns också en avdelning för barn med hiv och tuberkulos som behöver behandling men kan bo hemma. Läkare Utan Gränser stödjer också två mödravårdskliniker som varje månad har 13 000 patientbesök. Majoriteten är gravida kvinnor och nyblivna mödrar.