Terroriserad befolkning i desperat behov av hjälp

Befolkningen i Mount Elgon i västra Kenya är i omedelbart behov av mer hjälp. Det urskillningslösa våld som människorna har uthärdat under snart två år måste få ett slut.

Sedan augusti 2006 har befolkningen i Mount Elgon varit fångna i den våldsamma konflikten mellan kenyanska myndigheter och milisen Sabaot Land Defence Force (SLDF), som tog till vapen i samband med en i deras tycke orättvis jordreform. Tiotusentals människor har drivits på flykt. Många har genomlevt fruktansvärda grymheter; de har stympats och förlorat sina nära och kära.

Befolkningens kamp för att klara livhanken pågår fortfarande. Omgivningen präglas av en allmän osäkerhet och de saknar tillgång till förnödenheter som kläder, mat för att äta sig mätta, tak över huvudet och filtar. Många vistas på platser som är direkt olämpliga att bo på och de undermåliga bostäderna gör att de exponeras för de kalla höglandsnätterna. För sin överlevnad är de beroende av den ringa humanitära hjälp som finns tillgänglig och det stöd de kan få från det omgivande lokalsamhället.

Läkare Utan Gränser har gett medicinsk och humanitär hjälp till människorna i distriktet Mount Elgon sedan i april 2007. Under denna tid har organisationen gång på gång försökt fästa uppmärksamhet på den våldsamma krisen. Ställda inför en befolkning som mår mycket dåligt av de senaste årens våld och vars humanitära behov är fortsatt otillfredsställda, anser sig Läkare Utan Gränser nu tvingade att höja rösten.

– Enbart sjukvård kan inte tillgodose de behov som befolkningen i Mount Elgon har. De behöver skyddas från våldet, mer hjälp och mer uppmärksamhet för sin svåra situation, säger Läkare Utan Gränsers landansvarige Rémi Carrier.

Myndigheternas huvudsakliga svar på oroligheterna har varit att bemöta våld med våld. Efter den operation som militär och polis iscensatte den 9 mars i år har konflikten eskalerat och civila har utsatts för attacker, tortyr och förödmjukande behandling.

– Sedan vi började arbeta i Mount Elgon har våra medicinska team mött och behandlat en mängd våldsoffer, i synnerhet från förra sommaren och framåt. Toppen nåddes efter att operationen inletts. Månaden därefter behandlade vi över 250 skadade, förklarar Rémi Carrier.
– Offren är mestadels vuxna män som skadats i samband med att de blivit förhörda för påstått samröre med milisen. Hos människor som redan är traumatiserade, som drabbats av upprepade tvångsförflyttningar och total utarmning, har detta ytterligare förvärrat den mentala ohälsan.

Samtidigt lever rädslan för våldshandlingar från SLDF kvar. En kvinna som angreps i mitten av april, och som fått hjälp av Läkare Utan Gränser, förklarar:
– Vi blev överfallna av fyra unga män på vägen. De slog oss med pangas (machetes) och sa åt oss att lägga oss ner på marken. En man dog. Själv förlorade jag medvetandet. Medan de misshandlade oss sa de: ’Säg till dem att milisen ännu lever’.

En del människor har nu börjat återvända hem. Men resurserna för att klara av vardagen är på bristningsgränsen hos både bofasta och de som befinner sig på flykt. Läkare Utan Gränser menar att hjälpen omedelbart måste utökas och att människor måste skyddas från våldet, så att det blir möjligt för dem att börja om på nytt. Så länge våldet bemöts med ännu mer våld, utan några försök att ta itu med de grundläggande orsakerna till konflikten, är det föga troligt att situationen förbättras. Istället riskerar lidandet att fortsätta.

Läkare Utan Gränser är en av få hjälporganisationer som bistår den våldsdrabbade befolkningen i Mount Elgon. Sedan april 2007 stöder organisationen primärvårdskliniker för att erbjuda gratis sjukvård, man genomför vaccinationsinsatser och bemannar mobila kliniker i otillgängliga områden. Läkare Utan Gränser har också skapat ett referenssystem för akutfall som behöver sjukhusvård, samt delat ut kläder och filtar.

Mer information om krisen i Mount Elgon och vittnesmål från några av de människor som drabbats går att läsa i rapporten ”Mount Elgon: Does anybody care?” som Läkare Utan Gränser gav ut i maj 2008: