Omlokalisering förvärrar traumat för tvångsförflyttade i Sydafrika

Läkare Utan Gränser är bestörta av bristen på skydd för utlänningar som drabbats av våldet.

Stockholm 20080602
Den internationella medicinska hjälporganisationen Läkare Utan Gränser uttrycker idag sin bestörtning över den omlokaliseringsprocess som påtvingas de människor som tvingats på flykt av den senaste tidens våldsyttringar i Johannesburg. De har tillbringat upp till tre veckor i oacceptabla förhållanden. Nu omlokaliseras de av den sydafrikanska regeringen till platser som är både osäkra och oförberedda på att ta emot dem, utan att informeras om sina rättigheter och valmöjligheter.

– Våra patienter har redan traumatiserats av det våld de har utsatts för och de motbjudande omständigheter som tvångsförflyttning innebär, säger Bianca Tolboom, sjuksköterska vid Läkare Utan Gränser.

– De säger att de behandlas som djur. De får ingen information om vart de kommer att föras, hur lång tid de ska vistas där och vad som ska hända sen. De är lamslagna och kan inte fatta något slags beslut baserad på information. Denna osäkerhet spär på deras trauma.

Förberedandet för omlokaliseringen inleddes i lördags, tre veckor efter det första våldsutbrottet i Johannesburg. Trots stor oro bland humanitära aktörer om levnadsförhållandena på de valda platserna och tidplanen för processen, startade omlokaliseringen söndagen den 1 juni. Det finns ingen rörelsefrihet att tala om för de tvångsförflyttade. De står inför att antingen tvångsförflyttas till olämpliga platser eller återvända till sina hemländer, även om där råder politisk instabilitet. Därtill är platserna i nuläget olämpliga för att ta emot stora grupper av människor. Grundläggande förutsättningar som boende, vatten och sanitet har ännu inte tillgodosetts och människors säkerhet kan inte garanteras.

– En av platserna är en dammig gammal gruvdepå. Ett sådant ställe är skadligt för människors hälsa. I synnerhet om de redan lider av luftvägsinfektioner som är den vanligaste diagnosen hos våra patienter. Det finns alltför få latriner, tälten står alldeles för tätt, och branta stup gör området osäkert för barn, säger Rachel Cohen, landansvarig för Läkare Utan Gränser i Sydafrika.
– Vi har sett familjer som skiljts åt och hört otaliga rapporter om övergrepp av säkerhetsbolag som anlitats för att “skydda” de tvångsförflyttade. Människor berättar att de känner sig fångade utan någonstans att ta vägen och att alla misslyckas med att skydda dem, även FN:s flyktingorgan UNHCR.

Läkare Utan Gränser är oroade över rapporterna från våra patienter, som säger att många zimbabwier som drabbats av våldet har gömt sig runt om i Sydafrika de senaste veckorna. Organisationen bistår sedan 2007 zimbabwier i Johannesburg och Musina, på gränsen till Zimbabwe, och vet att illegala flyktingar inte söker hjälp på grund av rädsla för att utvisas. Bristen på legal status ökar deras utsatthet och har en allvarlig inverkan på tillgången till vård för denna grupp.

Direkt efter våldsutbrotten i Johannesburg började Läkare Utan Gränser ge akut medicinsk vård till de tvångsförflyttade befolkningarna. De följande veckorna besökte Läkare Utan Gränsers mobila team femton olika platser där man behandlade över 2 500 patienter, samt delade ut filtar, hygienartiklar och presenningar där behoven var mest trängande.

Läkare Utan Gränser är verksamma i Sydafrika sedan 1999 med behandling för hiv och tuberkulos i Khayelitsha, en kåkstad utanför Kapstaden och Lusikisiki, i östra Kapprovinsen. Sedan december 2007 arbetar Läkare Utan Gränser i centrala Johannesburg och i Musina, på gränsen till Zimbabwe, med att ge tillgång till hälsovård för zimbabwier som söker skydd i Sydafrika. I anslutning till det uppblossade våldet och oroligheterna har Läkare Utan Gränser bistått drabbade i Kapstaden och Johannesburg.

För mer information, kontakta Catherine Johnsson, press- och informationsansvarig vid Läkare Utan Gränser: +(0)709 32 18 72.