Medicinsk hjälp till flyktingar i Sydafrika
Snart tre veckor efter det första våldsutbrottet mot utländska medborgare i Johannesburg fortsätter Läkare Utan Gränser att tillhandahålla medicinsk hjälp åt de drabbade. Organisationen har också startat nya aktiviteter, som en reaktion på oroligheterna i Kapstaden förra veckan.
Våldet, som först bröt ut den 11 maj i kåkstaden Alexandra, spred sig snabbt runt om i Johannesburg och har nu även nått andra delar av landet, inklusive Västra kapprovinsen. Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR har runt 100 000 människor tvingats på flykt till följd av våldet.
Efter attackerna i Johannesburg har Läkare Utan Gränser tillhandahållit medicinsk hjälp åt människor som sökt skydd på polisstationer, i allmänna lokaler och kyrkor. På sammanlagt 15 olika platser har or
ganisationens mobila team hittills behandlat fler än 2 500 patienter. Man har också delat ut 1 800 filtar, tillhandahållit hygienartiklar och presenningar som flyktingarna kan använda till skydd på de ställen där förhållandena är allra värst. Ju längre tiden går, desto vanskligare blir situationen för människorna i dessa tillfälliga läger.
– En del sover fortfarande utomhus, sanitetsförhållandena är otillräckliga och möjligheterna att sköta hygienen blir att sämre, säger sjuksköterskan Bianca Tolboom som arbetar för Läkare Utan Gränser. Våra patienter berättar att de känner sig fångade och att alla har misslyckats med att skydda dem. De har redan blivit traumatiserade av våldet och av att tvingas på flykt, och osäkerheten kring framtiden förstärker detta trauma.
I samband med våldsamheterna i Kapstaden tillhandahöll ett akutteam från Läkare Utan Gränser medicinsk hjälp och delade även ut filtar och mat på fem platser där sammanlagt 1 000 människor sökt skydd. Sedan dess har man koncentrerat insatserna till Khayelitsha, en kåkstad där organisationen arbetat med hiv och tuberkulos sedan 1999.
Våldsvågen som svept över Sydafrika har riktat sig mot utländska medborgare från flera olika länder. Men flyktingar från Zimbabwe, som ofta befinner sig i landet illegalt, är särskilt utsatta.
– Zimbabwier som har flytt från sitt eget land har ingenstans att ta vägen, säger Rachel Cohen, landansvarig för Läkare Utan Gränser i Sydafrika. Vi har arbetat med den här gruppen i Johannesburg och i Musina, vid gränsen mot Zimbabwe, sedan 2007. Enligt vår erfarenhet leder rädslan att bli deporterad till att många zimbabwier inte söker vård. Detta har tydliga konsekvenser när det gäller tillgången till vård bland de allra mest utsatta, inte minst i samband med den senaste tidens våldsamheter.