»Jag kan inte springa – så han våldtog mig«

I östra Kongo-Kinshasa är kriget slut. Men våldtäkter och sexuella övergrepp är fortfarande en del av vardagen för kvinnorna och barnen. Läs gynekologen Martina Pragers brev från fältet.

Här i Bunia, en stad med 100 000 invånare i nordöstra Kongo-Kinshasa, kan livet förefalla lugnt och fridfullt. På väg till jobbet på Läkare Utan Gränsers sjukhus passerar jag en strid ström människor: män som drar cyklar fullastade med kol, ved eller andra saker – i sådana mängder att man aldrig hade kunnat föreställa sig att de skulle få plats på en cykel. Och kvinnor med barn på ryggen som bär lika osannolikt stora lass på huvudet, med kassavablad, sötpotatis och ved. Barn som ler, vinkar och ropar »mzungu« – »viting« – till mig…

Efter en lång dag på jobbet går jag samma väg tillbaka. Mörkret har fallit och det är folktomt. På natten är det alldeles för farligt att vistas ute. Det gäller alla människor, men särskilt farligt är det för kvinnor och flickor. Våldet är utbrett, särskilt det sexuella våldet, och trots att kriget är slut har det inte avtagit.

Våldet kan drabba en var som helst, när som helst. Även en hel grupp med kvinnor som mitt på dagen ger sig ut för att hämta vatten eller samla ved riskerar att bli attackerade av beväpnade män, som tvingar ut dem i djungeln och våldtar dem. Barn som leker eller är på väg någonstans på egen hand, eller som helt enkelt är ensamma hemma, riskerar att bli våldtagna. Även män kan utsättas för liknande övergrepp.

Det skrämmande är att sedan kriget tog slut är angriparna allt oftare civila – män som offret känner – och ungdomar. Det tycks också i allt högre utsträckning vara barn som drabbas.

Snabb vård ökar möjligheterna

Sjukhuset Bon Marché i Bunia har sedan flera år tillbaka ett projekt för kvinnor som har utsatts för sexuellt våld. På kliniken jobbar tio sjuksköterskor och en läkare. Hit kommer kvinnor som har blivit våldtagna, ibland för flera år sedan, ibland bara några dagar tidigare vilket avsevärt ökar möjligheterna att förebygga sjukdomar och till medicinsk och psykologisk behandling. Det är inte
ovanligt att 10–15 kvinnor och flickebarn kommer varje dag, en del av dem inte äldre än två år.

Om de kommer tidigt har vi goda möjligheter att förebygga sexuellt överförda
sjukdomar, inklusive hiv, och oönskade graviditeter. De har också möjlighet att få stöd av en psykolog eller en kurator.

Våldtagen igen

En av patienterna på kliniken är en 20-årig kvinna som blivit våldtagen två
gånger. Första gången var för drygt ett år sedan. Hennes föräldrar dödades i
kriget, sedan dess måste hon klara sig själv. Hon hade arbetat i trädgården när tre soldater våldtog henne, misshandlade henne och tvingade ner henne i en grop där hon blev kvar i tre dagar innan hon hittades. Hon var gravid och hade brutit ryggraden. Sedan dess kan hon inte gå. Nu har hon ett barn som är åtta månader gammalt.

I dag kom hon till sjukhuset. Hon hade blivit våldtagen igen.
– Jag kan inte springa så han våldtog mig.

Hon säger det som en självklarhet, som om det var något helt normalt. Hon vet att som föräldralös och invalid kan männen missbruka henne när som helst. Sedan den andra våldtäkten kan hon inte hålla urinen längre. Nu ska en specialist undersöka hennes rygg och hon ska också opereras för urinläckaget.

Läkare Utan Gränser kan inte göra mycket för att förhindra våldtäkterna i Bunia. Men jag är säker på att vårt arbete ändå spelar en viktig roll. Ganska ofta känner vi oss hjälplösa, men det lilla stöd vi kan ge, den värdighet som kvinnan blir behandlad med, kan ändå göra stor skillnad i hennes liv. Och det är verkligen viktigt.

En annan patient, en sjuårig flicka från Bunia, skulle gå på toaletten en eftermiddag. En granne våldtog henne. Men som tur var hade hennes mamma
hört Läkare Utan Gränsers informationsprogram på radio och visste att det var viktigt att ett våldtäktsoffer snabbt kommer till sjukhuset, så inom 72 timmar
befann hon sig på kliniken tillsammans med sin dotter.

Flickan har varit stum sedan födseln, så behandlingen består framför allt av lek. Hon besöker oss en gång i veckan och nu vill hon tillbaka till skolan. Hon har kvar sitt leende och hon har en framtid – trots att hon redan tvingats inse hur utsatt hon är.

Ett särskilt problem är de många graviditeter som våldtäkterna ger upphov till. En graviditet innebär en extra stor psykisk belastning för kvinnan eftersom hon då inte kan dölja våldtäkten för omgivningen, vilket leder till att hon förskjuts.

Glad åt sitt barn

Men man blir också överraskad ibland. Jag minns en kvinna som kom in fyra
månader efter en våldtäkt och visade sig vara gravid. Hon ställdes inför faktum
och jag frågade henne om hon ville se barnet på ultraljudet. Hon ville det så jag vred skärmen mot henne. När hon såg det lilla fostret, såg armarna och benen och hörde hjärtat slå lyste hon upp. Hon blev som en helt ny person och log hela tiden hon var kvar på sjukhuset.

Men vardagen för kvinnor som blivit gravida efter en våldtäkt är allt annat än enkel. En 19-årig flicka blev gravid med tvillingar efter att hon blivit våldtagen
av en soldat inne i centrala Bunia. Hon kom till oss när hon var i sjunde månaden. Då hade hon försökt ta livet av sig två gånger och uppvisade sedan dess tydliga psykosomatiska problem. För henne var graviditeten en tung börda att bära.

Genom att visa att vi respekterade henne, och genom att uppmuntra och stödja henne, lyckades hennes mor, psykologen och jag hjälpa henne att ta sig genom den svåra tid som var kvar av graviditeten.

För två veckor sedan, när jag gick förbi hennes hus, ropade hon på mig. Hon vinkade – och log. Två dagar tidigare hade hon fött sina tvillingar, och hon verkar vara lycklig över sina två söta bebisar.

Innan allt det här hände var hon en skolflicka med helt andra planer för framtiden, men nu tänker hon söka arbete när barnen blir lite större. Hon är en otrolig kvinna som har förmåga att acceptera sitt öde, även om livet tog en annan vändning än vad hon hade tänkt sig.

MARTINA PRAGER / ÖVERSÄTTNING ANDERS WENTZEL

FAKTA SEXUELLT VÅLD

Våldtäkt är ett välkänt vapen i krigföring. Syftet är att upplösa de sociala band som håller lokalsamhället samman. Sexuella övergrepp används också för att motivera soldater, jaga bort civilbefolkningen från sina hem eller för att göra kvinnor gravida som ett led i etnisk rensning.

För de kvinnor och flickebarn som drabbas kan konsekvenserna bli förödande;
sexuellt överförda sjukdomar, inklusive hiv/aids, oönskade graviditeter och vaginal fistula. Våldet kan också ge mycket allvarliga fysiska skador och ibland vara dödligt.

Läkare Utan Gränser driver särskilda projekt inriktade på sexuellt våld i flera länder. Förutom att ge medicinsk och psykologisk hjälp åt offren arbetar man med att öka medvetenheten om sexuellt våld hos befolkningen och ändra attityden gentemot våldtäktsoffer.