Undernäring: Borttagna kistor räddade liv
Varje dag dör nästan 14 000 barn av undernäring. För att påminna om denna ständigt pågående kris anordnade Läkare Utan Gränser ett seminarium och genomförde en kampanj där man spred ut tusen barnkistor på Stockholms gator och torg.
För att uppmärksamma den glömda katastrof som undernäring innebär genomförde Läkare Utan Gränser en kampanj i september 2007.
Undernäring är en bortglömd humanitär kris. Trots att fem miljoner barn dör varje år till följd av undernäring är detta ingenting som brukar placeras särskilt högt på den världspolitiska dagordningen. Ändå är det numera möjligt att både förebygga och behandla undernäring.
För att uppmärksamma den glömda katastrof som undernäring innebär genomförde Läkare Utan Gränser en kampanj i september 2007. På Norrmalmstorg mitt i Stockholm byggdes ett berg med barnkistor. Dessutom placerades ett antal barnkistor ut på andra håll runt om på Stockholms gator och torg.
– Vi ville påminna om att även om det görs en hel del för att bekämpa undernäring så räcker det inte. Vi ville att allmänheten och beslutsfattarna skulle få upp ögonen för hur omfattande problemet är och samtidigt visa att det faktiskt finns en behandling som kan rädda livet på barnen, berättar Therése Engström, chef för Läkare Utan Gränsers insamlingsavdelning.
Rädda ett liv – sms:a bort en kista, stod det skrivet på kistorna. I takt med att sms-gåvorna strömmade in till Läkare Utan Gränser togs kistorna bort, och förhoppningen var att alla tusen skulle vara bortplockade efter en vecka. På en särskild kampanjwebb fanns ett räkneverk där man dag för dag, timme för timme, kunde följa hur många liv som räddats tack vare smsgåvorna.
På webbplatsen fanns också ett bildspel som visade vad Läkare Utan Gränser gör för att förebygga och behandla undernäring bland barn i världen. Att barnkistorna skulle kunna väcka negativa reaktioner var något som man var medveten om på Läkare Utan Gränser.
– Barnkistor är en symbol som väcker känslor. Men för att bryta igenom nyhetsflödet var det nödvändigt att sticka ut hakan lite grann. Vi ville inte heller visa bilder på svältande afrikanska barn utan hitta ett mer metaforiskt sätt att skildra vad det faktiskt handlar om, säger Therése.
Några som hade tagit illa upp av kampanjen hörde av sig till Therése och hennes kollegor. Men de flesta upprörda kommentarer handlade inte om kampanjen som sådan utan mer om budskapet – att så många barn i världen dör av något som går att behandla.
Överlag är Therése och hennes kollegor på insamlingsavdelningen nöjda med kampanjen. Den fick stor uppmärksamhet i medierna och vann också flera priser. Men det viktigaste av allt var att kampanjen uppmärksammades och att frågan om undernäring hamnade på agendan, konstaterar Therése.
– Vi fick in betydligt mer pengar än vi hade räknat med och det kändes ju naturligtvis fantastiskt att så många människor ville hjälpa oss i vårt arbete.