Trots freden: Stora humanitära behov i Liberia

Hälsobehoven prioriteras inte

Behoven är enorma – ändå håller de humanitära aktörerna nu på att dra sig tillbaka. I den postkonfliktsituation som Liberia befinner sig i har det blivit dags för Läkare Utan Gränser och andra humanitära aktörer att lämna över till landets egna hälsovårdsmyndigheter och till aktörer med mandat att arbeta mer långsiktigt.

Men precis som i många andra postkonfliktländer finns en risk att behovet av stöd till hälso- och sjukvård underskattas, förklarar Sara Kitabwalla, chef för programavdelningen på Läkare Utan Gränser.

– Nu när konflikten är över minskar det humanitära stödet till hälso- och sjukvård. Samtidigt ser man ännu inte resultat av det långsiktiga återuppbyggnadsarbetet. Av erfarenhet vet vi att det är vanligt att befolkningens hälsobehov inte ges den prioritet som skulle behövas i sådana situationer.

– Trots att Läkare Utan Gränser inlett processen med att lämna över projekten har vi bestämt oss för att stanna kvar i Liberia, åtminstone till och med 2009, fortsätter hon. Anledningen till detta ovanliga beslut är farhågorna att befolkningen annars inte kommer att få tillgång ens till grundläggande hälso- och sjukvård.

Beroende av bistånd

I dagsläget tillhandahåller Läkare Utan Gränser 55 procent av det totala antalet sängplatser på sjukhusen i huvudstaden Monrovia och cirka 80 procent av sängplatserna inom barnhälsovården.

Ett land som befinner sig i en övergångsfas liknande den i Liberia saknar ofta resurser och möjligheter att själv tillhandahålla hälso- och sjukvård i tillräckligt stor utsträckning. Istället är landet starkt beroende av bistånd – som i återuppbyggnadsskedet sällan går till humanitära behov inom hälso- och sjukvård utan snarare till långsiktiga åtgärder som att bygga upp sjukhus och infrastruktur igen.

Eftersom målet för Läkare Utan Gränser ändå är att kunna lämna Liberia så småningom har man under flera år försökt fästa omvärldens uppmärksamhet på befolkningens hälsosituation och de stora humanitära behov som fortfarande återstår.

Inför den internationella givarkonferens om Liberia som hölls i februari 2007 i Washington DC träffade Läkare Utan Gränser statliga givare i Europa och USA för att påtala problemet med den bristfälliga sjukvården.

På konferensen visades också ett filmmaterial som producerats av Läkare Utan Gränser och som riktade sig direkt till givarna. Syftet var att betona hur viktigt det är att tillgång till gratis hälso- och sjukvård inkluderas i de mer långsiktiga återuppbyggnadsinsatserna.

– Kriget har gjort människorna extremt fattiga, förklarar Anna-Karin Modén, kommunikationsansvarig för Liberia på Läkare Utan Gränser. Det saknas sjukvård, personal, vaccin, mediciner, sjukhusbyggnader… ja allting. Det var detta vi ville få deltagarna på konferensen att förstå, liksom att det är möjligt att undvika att gapet mellan humanitära och återuppbyggnadsinsatser blir så stort.

Lämnade över sjukhuset

Filmen visar med all önskvärd tydlighet vad som kan hända när de offentliga sjukvårdsinrättningarna inte längre får något stöd utifrån. Ett exempel är Redemption-sjukhuset. Under kriget drevs sjukhuset, som ligger i ett oerhört fattigt område i Monrovia, av Läkare Utan Gränser. Men i samband med att freden kom anpassade organisationen insatserna i landet och började i allt större utsträckning fokusera på särskilt utsatta grupper som kvinnor och barn.

Så småningom fattades även beslutet att sjukhuset skulle lämnas över till hälsoministeriet. Detta skedde i november 2005, efter att Läkare Utan Gränser renoverat byggnaden och utökat kapaciteten till 150 sängplatser. Under en övergångsperiod fick sjukhuset också stöd av organisationen i form av material, vatten och el, läkemedel och bidrag till personalens löner.

Men redan inom loppet av några månader hade situationen försämrats avsevärt. För att över huvud taget kunna tillhandahålla vård återinförde sjukhusledningen de patientavgifter som avskaffats under kriget. Eftersom man inte heller hade möjlighet att betala anständiga löner uppstod snabbt en stor brist på personal.

– Avgifterna ledde till att patienterna slutade komma till Redemption och istället vände sig till den mindre klinik som fortfarande drevs av Läkare Utan Gränser och där vården var gratis, säger Anna-Karin.

Hoppfulla tecken

Syftet med materialet som togs fram inför givarkonferensen i Washington var dels att belysa dagens situation i Liberia, dels att betona hur avgörande det är inför framtiden att befolkningen får tillgång till gratis hälso- och sjukvård. Materialet överlämnades till Liberias hälsodepartement, som i sin tur presenterade det på konferensen.

– Vid sidan av det medicinska arbetet är långsiktigt påverkansarbete av det här slaget extremt viktigt. Läkare Utan Gränser är en stor internationell humanitär aktör när det gäller att tillhandahålla sjukvård och kunskap om hälsosituationen i regioner där vi är verksamma, säger Sara Kitabwalla.

Än är det för tidigt att sia om framtiden för hälso- och sjukvården i Liberia. Men ett hoppfullt tecken är landets nuvarande policy om gratis sjukvård, som offentliggjordes strax efter konferensen. Dessutom tryggades det humanitära stödet för 2007 till denna livsviktiga sektor.