Sheleme lider av undernäring – Följ hennes väg mot tillfrisknande
Del 5
Subo skyndar sig denna morgon. Om några minuter kommer sjuksköterskan Julie att avsluta sin sängrond i fas-två-tältet. Om allt går bra idag så kommer Subo att kunna ta hem sina fyra små döttrar till sin man och deras son.
- Sheleme och Kutuba har fått tillbaka sin aptit. De dricker sin högenergimjölk och äter den terapeutiska näringsberikade maten. Det har inte uppstått några medicinska komplikationer och deras ödem har försvunnit helt, förklarar sjuksköterskan Julie. Klockan tio tas beslutet om de ska flyttas till det ambulerande näringsprogrammet, som innebär att barnen fortsätter sin behandling i hemmet.
Ett leende flyr från Kutubas läppar medan Sheleme koncentrerar sig på sin påse av Plumpy Nut med dem terapeutisk näringsberikade maten. Hon ställer sig upp och går över till sin mor och viskar något i hennes öra. Överlycklig, börjar Subo genast att samla ihop några kläder och ett par filtar.
Hon går över till receptionen - bakom henne går hennes fyra flickor på rad. Sheleme är sist av alla med sin lilla påse i handen. Fortfarande svag tar hon sig upp för trapporna till receptionen där hon och hennes tvillingsyster kom in för bara nio dagar sen.
Sheleme och Kutuba tar emot två filtar, ett myggnät och femtiosex påsar av den terapeutiska näringsberikade maten. En ranson består av tre påsar per dag per barn som räcker i mer än en vecka. Efter det så måste deras mamma ta dem till den öppna vårdkliniken där de kommer att bli undersökta och få fler påsar näringsberikad mat. Resten av familjen får med sig fjorton kilo CSB (en blandning av majs och soja), socker och olja.
Nästa skörd är inte förrän om två månader – Subo och hennes man kommer förmodligen att få kämpa för familjens försörjning fram tills dess. Men när Läkare Utan Gränsers fyrhjulsdrivna bil kör familjen hem mot Oromiya, så vet personal på kliniken att Sheleme och Kutuba kommer att kunna kämpa sig igenom den krisen - för den här gången.
Del 4
Det är en fridfull stämning. Vi är i fas-två-tältet på näringskliniken. Hit kommer de barn vars tillstånd har förbättrats. Prasslandet från påsarna med jordnötspastan Plumpy Nut indikerar att barnen har återfått aptiten. Många barn kan också själva äta den näringsrika jordnötspastan, som de flesta tycker smakar gott.
Sheleme och Kutuba kom hit i morse tillsammans med mamma Subo och sina småsyskon. I fas-två fortsätter barnen att dricka högenergimjölken samtidigt som de äter tre portionspåsar jordnötspasta om dagen
Sheleme har fortfarande en ängslig blick, men för varje dag som går blir hon mer intresserad av sin omgivning. Under hennes ögon syns fortfarande spår av de ödem som för bara några dagar sedan orsakade svullnader i hela ansiktet.
Om allt går som det ska kan Sheleme och Kutuba lämna näringskliniken redan i morgon för att fortsätta behandlingen via de mobila kliniker som Läkare Utan Gränser driver. Subo har stora förhoppningar om att personalen ska ge klartecken för att åka hem.
– Så snart vi får klartecken åker vi hem, säger Subo.
Del 3
Svullnaderna vägrar att ge med sig. I går morse vägrade Sheleme än en gång att dricka den högenergimölk som hon får. Läkarna trodde då att hon skulle behöva sondmatas.
Sheleme var livrädd, men i sista sekund åtog sig hennes mamma Subo uppdraget att få i henne mjölken.
– Jag lovade att ge Sheleme mjölken på de bestämda tiderna, både natt och dag, säger Subo, mamma till Sheleme.
De efterföljande timmarna visade att Subo lyckades - idag kan Sheleme röra lite på huvudet, vilket hon tidigare hade svårt för. Hennes svullnader har börjat försvinna vilket också gör att hon förlorar i vikt. Det kan verka en aning märkligt, men det är helt normalt för barn som lider av kwashiorkor (ödem orsakade av undernäringen som yttrar sig i form av vattenansamlingar i ben och fötter).
Klockan är två på eftermiddagen och Subo kommer med sina tvillingar för det dagliga badet. Sheleme går nästan själv nedför korridorerna på kliniken. Trots att Läkare Utan Gränser har ordnat med varmt vatten klagar hon medan hennes mamma badar henne. Katuba beskådar Sheleme tyst medan hon håller i systerns kläder.
– Bortsett från hostan som vägrar ge med sig, återhämtar sig Sheleme bra. Precis som sin syster kan hon nu gå över till den tjockare högenergimjölken (F100) som ges till barn som har uppnått en stabilare nivå, säger läkaren Karen.
Det är ett glädjande besked för henne, hennes familj och all medicinsk personal. För alla barn går det inte lika bra; igår dog två barn på näringskliniken.
Del 2
– Människorna i vår by sa åt mig att gå hit, till Läkare Utan Gränsers näringsklinik, så att mina barn skulle kunna få mat och mediciner. Jag hoppas att mina två flickor blir bättre snart, säger Subo, mamma till Sheleme och Kutuba. Hon utstrålar ett stort lugn och en tillit som är närmast överväldigande.
Men Sheleme och Kutuba lider fortfarande av undernäring och är i riskzonen för att dö. Efter tre dagar på kliniken är läget fortfarande allvarligt och nutritionistassistenten fortsätter att ge flickorna högenergimjölk åtta gånger om dagen.
– Kutubas svullnader på fötterna håller på att försvinna. Sedan i går har hon också lyckats få i sig en tjockare högenergimjölk (F100) än vad vi ger i inledningsfasen (F75), säger Julie som är sjuksköterska på kliniken.
Shelemes tillstånd är stabilt, men trots behandlingen har inte svullnaderna försvunnit. Det är helt omöjligt att föreställa sig hur den här lilla flickan såg ut innan hon drabbades av undernäring.
Nätterna i juli är kalla och undernärda barn måste till varje pris undvika att bli nedkylda. Tillsammans med 170 andra undernärda barn på kliniken förbereder sig Sheleme och Kutuba för ännu en kall natt i Kuyera. De har ett tjockt lager av värmande filtar om sig och personalen har konstant uppsikt över barnen.
Del 1
Tvillingarna Sheleme och Kutuba är fyra år. De sitter på den blå madrassen i en av Läkare Utan Gränsers undernäringskliniker i staden Kuyera i regionen Oromiya. De kom till kliniken därför att de båda lider av allvarlig undernäring och var i omedelbart behov av vård.
Deras mor Subo berättar att året har varit jobbigt.
– Utan något regn har majs och bönor inte kunnat växa. Korna ger oss inte heller någon mjölk.
Det har blivit omöjligt för henne och hennes man att förse de fyra döttrarna och sonen med mat.
Läkaren Karen undersöker flickorna. Sheleme har drabbats av en allvarlig form av undernäring som heter ”kwashiorkor”. Hon lider av vätskefyllda ödem som ger uppsvällda ben, fötter och ansikte. Hennes syster Kutuba är inte lika allvarligt sjuk, men har samma sorgsna och frånvarande blick som är så typisk för barn som lider av allvarlig undernäring.
Om två timmar ska flickorna ta sin första dos av F75, en högenergimjölk som är berikad med kalorier och som ges i det första skedet av behandlingen. Trots att Sheleme inte har någon aptit är hon tvungen att få i sig mjölken.
Akut undernäring är ett medicinskt tillstånd som uppkommer när en person inte har möjlighet att inta tillräckligt med näring för att täcka det dagliga energi- och proteinbehovet, eller behovet av vitaminer och mineraler. De som drabbas värst är barnen. Fler än 60 miljoner barn i världen lider av akut undernäring idag och varje år dör 5 miljoner barn, eller 13 698 döda varje dag.
Prasslandet från påsarna med jordnötspastan (Plumpy Nut) indikerar att barnen har återfått aptiten. © Läkare Utan Gränser</font></span></p>">Många barn kan själv äta den näringsrika jordnötspastan, som de flesta också tycker är god.© Läkare Utan Gränser</font></span></p>">
Lyssna till en intervju med personal från en mobil undernäringsklinik (engelska)!