Hälsokris i Zimbabwe efter våld och ekonomisk kollaps

Årets första månader innebar en period av ytterligare ekonomisk kollaps och politiskt våld i Zimbabwe. Även om landet befunnit sig i en krissituation i många år, har situationen förvärrats till alarmerande nivåer. Inflationen har nått 231 miljoner procent, varubristen är akut och den politiska oppositionen undertrycktes fram till det omtvistade valet i juni. Krisens påverkan på de humanitära hjälpinsatserna blev omedelbar och tydlig.

Krisen blev särskilt bekymmersam för de två miljoner människor som lever med hiv/aids. Som en följd av pandemin har landets medellivslängd sjunkit till 34 år, enligt FN. Den pågående krisen har medfört att många som är under behandling tvingats avstå från måltider, inte haft råd med bussbiljett till kliniken eller inte vågar lämna sina hem. Läkare Utan Gränser behandlar 40 000 hiv/aidssjuka i Zimbabwe och ungefär hälften av dem får antiretroviral behandling (ARV). Det finns misstankar om att en del av patienterna har flytt utomlands, eftersom de uteblir från sina avtalade besökstider. Oplanerade behandlingsuppehåll kan ha allvarliga konsekvenser på hälsan, däribland att patienten i fråga blir resistent mot läkemedlen.
 
Under året har stora mängder zimbabwier fortsatt att fly landet. Att även medicinsk personal flyr landet sätter ytterligare press på det sönderfallande sjukvårdssystemet. Ungefär tre miljoner zimbabwier har flytt till Sydafrika, en oöverträffad siffra för ett land som inte befinner sig i krig. Varje dag tar sig tusentals människor över Limpopofloden till den sydafrikanska gränsstaden Musina. Under flykten riskerar de att misshandlas, våldtas och rånas. Läkare Utan Gränser driver ett projekt i gränsstaden Breitbridge för att bistå flyktingar på väg mot Sydafrika. Organisationen arbetar även med mobila kliniker för att nå nyanlända på platser längs med Limpopofloden och i Musina.

Många som har nått Sydafrika tvingas gå under jorden för att inte bli gripna eller deporteras. I maj utsattes zimbabwier och andra utlänningar för våldsamma främlingsfientliga attacker. Detta medförde att 100 000 tvingades fly över hela Sydafrika. Läkare Utan Gränser bistod med akuthjälp till människor som drabbats av det främlingsfientliga våldet.

I augusti inleddes det värsta kolerautbrottet på många år. Som ett resultat av landets kollapsade infrastruktur spred det sig snabbt. I början av december förkunnade myndigheterna att utbrottet, med centrum i huvudstaden Harare, var en landsomfattande katastrof. Fram till dess hade Läkare Utan Gränser behandlat mer än 11 000 patienter. Läkare Utan Gränsers team har satt upp ett dussin behandlingscenter mot kolera, renat vattenkällor, desinficerat bostäder och skickat team för att behandla utbrott på landsbygden.

Flera nya utbrott upptäcktes i mitten av december. Detta är särskilt oroväckande eftersom regnperioden på flera håll ännu inte hade inletts. Kolera sprids lättare under regnperioden mellan november och mars, då smittat avloppsvatten kan spolas iväg till oskyddade vattenkällor. Läkare utan Gränser räknar med att fortsätta behandlingen av kolerapatienter under 2009.