Akut behov av hjälp bland civilbefolkningen i Irak

En av de största utmaningarna som det humanitära arbetet står inför är hur man ska nå civila i krig och väpnade konflikter. Ingenstans illustreras detta dilemma tydligare än i Irak, där Läkare Utan Gränser ända sedan USA:s invasion 2003 kämpat för att kunna genomföra ett meningsfullt arbete. Olika militära och politiska aktörer har av politiska skäl utnyttjat och missbrukat de humanitära insatserna – vilket bland annat lett till att humanitära organisationer blivit måltavla för våldsamma attacker. En konsekvens av detta är att det blivit mycket svårt för Läkare Utan Gränser och andra neutrala humanitära organisationer att tillhandahålla livsnödvändig hjälp till civilbefolkningen.
 
Läkare Utan Gränser tvingades lämna de våldsdrabbade delarna av Irak 2004, när attacker på humanitära hjälparbetare gjorde det för riskabelt för teamen att stanna kvar. Den sjunkande våldsnivån har gjort det möjligt för organisationen att än en gång engagera sig inne i Irak. Under 2008 har Läkare Utan Gränser startat flera projekt i landet.

Fyra miljoner människor har tvingats lämna sina hem till följd av kriget i Irak. Av dessa befinner sig två miljoner fortfarande i landet, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR och Internal Displacement Monitoring Center. De senaste 18 månaderna har säkerhetsläget i landet förbättrats något. Den allmänna våldsnivån har minskat och ett nytt politiskt landskap håller på att ta form. Men trots dessa förbättringar är situationen i Irak osäker och många människor löper fortfarande risk att utsättas för våld.

Bombattacker och våld mellan de politiska fraktionerna leder till många dödsfall, och till livshotande skador som kräver omedelbar och intensiv medicinsk vård. Vid sidan av våldsrelaterade skador är även den generella hälso- och sjukvården i Irak ett bekymmer. Den irakiska regeringen har visserligen försökt utveckla sjukvården men tusentals irakier har fortfarande ingen eller otillräcklig tillgång till medicinsk vård. Den här situationen är ett resultat av att hälso- och sjukvården – inte minst primärvården – försummats i åratal och att den medicinska personalen flytt utomlands på grund av rädsla för att bli dödade eller bortförda.

I Jordaniens huvudstad Amman driver Läkare Utan Gränser kirurgiska projekt för krigsskadade patienter som hänvisats dit av irakiska kollegor. I irakiska Kurdistan behandlar man brännskador. Dessutom vidareutbildar man irakisk hälso- och sjukvårdspersonal i medicinska frågor och psykisk hälsa samt förser sjukhus i landet med utrustning.

I till exempel Bagdad och Anbar-provinsen stöder Läkare Utan Gränser åtta sjukhus genom att utbilda personalen och tillhandahålla medicinskt materiel. I Basra ger organisationen utbildning i pre- och postoperativ vård medan man i de norra regionerna Tameen och Ninewa bistår fem sjukhus med medicinsk utrustning, ger stöd till akutvården och till hälsokampanjer med syftet att öka kunskapen om smittsamma sjukdomar. Dessutom ger Läkare Utan Gränser psykologiskt stöd till människor som flytt till Dohuk.

Ändå når man bara en liten bråkdel av alla dem som behöver hjälp. Komplexiteten i de skador som behandlas och förekomsten av multiresistenta bakteriella infektioner ger en vag aning om omfattningen av den humanitära krisen i landet.