”Polis och ambulans kan inte ta sig in”

Slumområdet Complexo do Alemão i Rio de Janeiro är avskuret från resten av staden. Lokala beväpnade grupper drabbar ofta samman med polisen och våldet är en del av vardagen för de 150 000 människorna som bor där. Läkare Utan Gränser driver en akutklinik som är öppen sju dagar i veckan.

Daniel Fiandero är teamledare på kliniken och berättar om Läkare Utan Gränsers arbete i Complexo do Alemão.

Varför började Läkare Utan Gränser att arbeta i Rio de Janeiro?

Vi började efter ett våldsutbrott under maj och juni 2007. Nästan all kommunal service, som vård och skolor, tvingades stänga på grund våldet och skottlossningen. Läkare Utan Gränsers klinik öppnades för att ge vård till alla som direkt påverkades av våldet, till exempel de som hade träffats av förlupna kulor. Läkare Utan Gränser har sitt kontor inne i området och nu när situationen börjar bli mindre akut så ger vi även mer allmän vård. Vi träffar mellan 200 och 250 patienter i veckan.

Vilken sorts vård ger ni på kliniken?

Vi koncentrerar oss främst på akuta fall, främst svåra kroppsskador. Vi ser till att patienten stabiliseras på kliniken och remitterar dem senare till specialistvårdsinrättning. I vissa fall när vi inte kan remittera så behandlar vårt medicinska team patienten. Men vi tar inte hand om kroniska problem som diabetes eller högt blodtryck eftersom det redan finns en uppbyggd statlig struktur för dessa åkommor. Samma sak gäller för hiv och tuberkulos.

Eftersom människorna i samhället befinner sig under extrem stress på grund av våldet har psykosocial vård blivit lika viktig som den vanliga vården. Läkare Utan Gränser arbetar med lokala psykologer som har rådgivning för patienter varje dag. Patienter som kommer in med medicinska åkommor som visar sig vara orsakade av psykisk stress blir hänvisade till psykologerna. Deras arbete har visat sig vara till stor nytta för människorna i området.

Finns det annan sjukvård i området?

Läkare Utan Gränsers klinik är den enda i området – Complexo do Alemão är totalt isolerat från resten av Rio. Det är nästan omöjligt för vanlig medicinsk personal att ta sig in. Inte heller polisen kan komma in och ambulanserna får inte plats på de trånga gatorna. Det är alltså helt avskuret. Utanför slumområdet finns det både kliniker, sjukhus och ambulanser men inom området är ingen sådan service tillgänglig.

Vilka är de största utmaningarna som Läkare Utan Gränser står inför?

Det finns en hel del utmaningar i detta projekt och nästan alla har att göra med områdets isolering från resten av staden. I Complexo do Alemão är Läkare Utan Gränser accepterade; alla är tacksamma att vi är där. De välkomnar oss och vill till och med att vi ska göra ännu mer i området – det underlättar vårt arbete. Men det är ändå ett tufft ställe att arbeta på eftersom vi är avskurna från omvärlden.

Hur lyckades Läkare Utan Gränser etablera sig i ett sånt område?

Det är en process som fortfarande pågår. Teamet ansträngde sig för att etablera kontakter med samhällsledarna och det har lett till bra relationer. Det är viktigt att vi förklarar vad vi gör, varför vi är där och hur Läkare Utan Gränser fungerar. Samhället uppskattar Läkare Utan Gränsers sätt att arbeta på. Vi har anställt personal från området, bland dem vårdpersonal, som kan bidra med sina kunskaper om samhället. De håller föredrag bland människorna i området varje dag där de förklarar vad Läkare Utan Gränser gör och vilken vård vi ger och undervisar också i grundläggande hälsovård.