Tuberkulos och hiv – en livsfarlig kombination

Läkare Utan Gränser uppmanar idag Sverige och andra rika länder att öka sina insatser för forskning och utveckling av diagnostik av och läkemedel mot tuberkulos, även gällande de resistenta formerna. Nuvarande principer för läkemedelsutveckling, vilka drivs av vinstintressen fungerar inte. WHO måste ta ledningen i att finna nya strategier i kampen mot sjukdomen. Bild: Brendan Bannon

Läkare Utan Gränser uppmanar idag Sverige och andra rika länder att öka sina insatser för forskning och utveckling av diagnostik av och läkemedel mot tuberkulos (tbc), även gällande de resistenta formerna. Nuvarande principer för läkemedelsutveckling, vilka drivs av vinstintressen fungerar inte. Världshälsoorganisationen (WHO) måste ta ledningen i att finna nya strategier i kampen mot sjukdomen.

TBC är på väg tillbaka, framför allt i fattiga länder men även i rikare delar av världen, inom marginaliserade grupper. Nio miljoner människor insjuknar i sjukdomen varje år och metoder för att upptäcka och behandla sjukdomen är mycket gamla. Speciellt svårt är det att identifiera och behandla tuberkulos hos barn. Ett växande problem är också att stammar av tuberkelbakterier utvecklar resistens mot vanliga tbc-läkemedel.

– Vi är i desperat behov av nya metoder och vi behöver dom nu – vi har inte tid att sitta och vänta, säger Dr Tido von Schoen-Angerer, ansvarig för Läkare Utan Gränsers kampanj för livsnödvändiga mediciner.

Antalet dödsfall tbc stiger, till stor del till följd av hiv-epidemin. Sannolikheten för att en hiv-infekterad person skall utveckla tbc är tiofaldigt högre än hos en icke-infekterad. Dessutom uppkommer varje år 450 000 nya fall av multiresistent tuberkulos, som måste behandlas under längre tid, med fler läkemedel och med mer biverkningar. Trots att tbc är den främsta dödsorsaken för hiv positiva visar siffror tydligt att detta inte tagits på allvar.

– På de platser där det finns mycket hiv/aids är risken skrämmande stor att multiresistent tbc ska spridas som en skogsbrand, säger Dr Liesbet Ohler från Läkare Utan Gränsers program i Mathare, ett slumområde nära Nairobi.

Att behandla multiresistent tbc och hiv samtidigt är förfärligt svårt, på grund av risken för kraftiga biverkningar, för att inte tala om hur många piller patienten måste ta varje dag. Med de hjälpmedel vi har idag kämpar vi en kamp dömd till nederlag. Att ställa diagnosen multiresistent tbc är ytterst svårt. De flesta resurssvaga inrättningar har inte tillgång till den sofistikerade utrustning som krävs. Men även på de ställen där man har sådan utrustning kan det ta upp till åtta veckor att få resultaten.

För de patienter som har även är hiv smittade, och som redan är sjuka, kan detta betyda skillnaden mellan liv och död. Läkare Utan Gränser rapporterar om statistik som visar att behandlingen av patienter med multiresistent tbc även under optimala villkor bara är framgångsrik i knappt hälften av fallen. Sedan 1999 har organisationen lagt ner avsevärda resurser och tillhandahållit heltäckande stöd till behandlingen av 570 patienter som utvecklat resistens mot tbc i Armenien, Georgien, Kambodja, Thailand, Kenya, Uganda och Uzbekistan. Trots dessa insatser fullföljde bara 55% av patienterna den 18 – 24 månader långa behandlingen. Resten, 45% av patienterna tillfrisknade inte trots att de var under behandling, eller slutade de på grund av biverkningar, isolering eller andra svårigheter med att tolerera behandlingen,13% dog.