Liberia: Fatus berättelse

Fatu är nio år gammal och berättar med nedslagen blick om vad som hände när hon blev våldtagen av en man som bodde i familjens hus. Hon talar så tyst att hennes historia nästan inte går att höra. Fatus mamma hade gått ut för att handla och Fatu var ensam hemma med mannen.

-Han kallade på mig och bad mig att hämta en penna i hans rum. När jag kom in i rummet tryckte han in kläder i munnen på mig och knuffade ner mig på sängen och gjorde mig illa. Efter våldtäkten blev Fatu sjuk, hon fick ont och hade feber, men hon berättade ingenting för sin mamma, eftersom mannen hade hotat att döda henne om hon inte höll tyst. Först efter fem dagar, när hon blev sämre och hennes mamma frågade vad som hade hänt, berättade Fatu äntligen. Då tog Fatus mamma tog med sig sin dotter till sjukhuset för att hon skulle bli undersökt.

Fatu är en av de patienter som fått vård genom Läkare Utan Gränsers projekt mot sexuellt våld i Monrovia. Förra månaden togs 21 nya fall emot. Nio av patienterna var under 13 år gamla. Sedan projektet startade hösten 2003 har fler än 1300 personer behandlats. Sexuellt våld är inte något nytt fenomen i Liberia men tidigare hölls det dolt och det talades inte mycket om problemet. Under landets långa inbördeskrig, när våldtäkt rutinmässigt användes som ett vapen, blev problemet akut och uppenbart. Även efter krigets slut finns det ett stort behov av information och behandling. Läkare Utan Gränsers insatser har två komponenter – att informera om vad sexuellt våld är och uppmana drabbade att söka vård, och att erbjuda behandling för dem som utsatts.

Två socialarbetare, en psykolog och två kommunikatörer arbetar med att informera om problemet och stödja drabbade. Behandling ges på sjukhus och kliniker där Läkare Utan Gränser arbetar. Det finns ett stort stigma kopplat till sexuellt våld i Liberia och många som utsatts vill inte berätta vad som hänt dem. Om det kommer ut att någon blivit våldtagen sprids ryktet snabbt och den drabbade anses dra vanära över familjen. De som utsatts är också ofta rädda för att förövarna och deras släktingar ska hämnas om de berättar vad som hänt. Detta betyder att drabbade ofta inte söker läkarvård. Socialassistenten Elizabeth Zio arbetar i Läkare Utan Gränsers team och besöker kliniker, skolor, klubbar, och marknader för att informera om sexuellt våld.

- Ofta kommer det fram människor som drabbats till mig när jag håller presentationer. Jag hjälper dem att söka vård och jag håller kontakt med dem när de får behandling. Många har frågor om hur de ska ta sin medicin och jag hjälper till och stöder dem för att de inte ska sluta med behandlingen. Det är viktigt att drabbade får vård snabbt. HIV-profylax är bara effektivt upp till 72 timmar efter en våldtäkt och annan behandling, till exempel morgonen-efter-piller och hepatit B vaccin, bör också fås så snart som möjligt. Barn som utsatts får komma till Island Hospital, ett barnsjukhus som drivs av Läkare Utan Gränser. Där arbetar läkaren Ellen Kjølstad från Norge som sedan hon anlände för sex veckor sen har behandlat flera patienter som utsatts för sexuellt våld.

- För mig har det här varit den svåraste delen av mitt arbete i Liberia. Det är inte möjligt att vara förberedd för dessa fall. Jag undersökte en fyraårig flicka och från skadorna hon hade var det tydligt att det var en vuxen man som våldfört sig på henne. Det visade sig att det var en släkting som gjort det. Det är svårt att förstå att sådant kan hända.

Läkare Utan Gränser samarbetar med flera organisationer i Monrovia som är engagerade i att hjälpa de som utsatts för sexuellt våld och som kan komplettera den medicinska behandling som Läkare Utan Gränser ger. Barn som behöver träffa en psykolog tas emot av Rädda Barnen och Amerikanska Flyktingrådet ger psykosocial vård till vuxna som utsatts. Drabbade som behöver rättslig rådgivning kan få hjälp av det liberianska förbundet för kvinnliga advokater och av en specialsektion inom den nationella polisen.

Fatus senaste besök på Läkare Utan Gränsers klinik är slut och hennes medicinska behandling är över. Socialarbetarna från Läkare Utan Gränser kommer att fortsätta att hålla kontakten med henne för att försöka se till att hennes mamma tar med henne till en psykolog, som de föreslagit. Fatus kropp har läkt men i själen finns såren kvar. Fatu heter egentligen något annat.