Titus föddes med hiv - men han har haft tur

I väst föds nästan inga barn med hiv - i Kibera är situationen katastrofal. Detta trots att det inte skulle behöva vara så. En kvinna stiger tillsammans med hälsorådgivaren Waweru in i ett konsultationsrum vid Läkare Utan Gränsers klinik i Nairobi.

Hon bär på ett barn och ser trött ut. Det ser ut som om hennes löst knutna sjalett håller på att falla av. Hon har händerna fulla, med sin traditionellt vävda väska, en så kallad kiondo, som hänger från hennes axel och med sin treårige son Titus som ligger insvept på hennes arm. Han har feber och är inlindad i två tygbitar, det ena av ylle och det andra ett lätt bomullstyg, lokalt kallat för lesso. Inlindad ser pojken mycket större ut än vad han egentligen är.

Titus är hiv-positiv och får redan antiretroviral behandling vilket fördröjer sjukdomens process och borde kunna ge honom möjligheten att leva ett normalt liv. På frågan om hur Titus mår, tar Elizabeth fram en papperskasse ur sin kiondo. Hon tar fram medicinerna Lamivudine och Zidoudin och ett liten förslutningsbar påse med stora ljusgula 200-grams Stocrinkapsyler. Hon förklarar att medicinerna ges två gånger om dagen, med en likvärdig del av 12,5 ml varje gång. Titus tar dessutom en kapsyl Effavirenz dagligen.

Kapslarna ser enorma ut

Detta är aldrig enkelt med ett litet barn och ännu svårare när man lever i en instängd hydda med bara ett rum. Proceduren att ge Titus medicin är utmanande eftersom den kräver grundläggande saker såsom rent vatten, vilket inte är enkelt att få tag på i slumområden. Barn som är något äldre än Titus föreskrivs tabletter som tas en gång per dag. Mödrar måste dela en tablett i två delar för att få en exakt dos. De flesta barn klarar inte av att svälja den halva tabletten hel så tabletten krossas och blandas ihop med mat, en halva på morgonen och den andra vid läggdags. Doserna måste vara exakta, för annars misslyckas behandlingen. Dessutom måste också doseringen hela tiden anpassas eftersom barnet växer. Elizabeth förklarar, att Titus på grund av den obehagliga smaken föredrar att svälja pillret helt, hellre än att bryta ner det och blanda ner det i maten. Men kapslarna ser enormt stora ut för det späda lilla barnet.

- Vuxna behöver endast ta två piller om dagen och gör deras liv lite enklare, förklarar Christine Genevier, huvudansvarig för Läkare Utan Gränser. - Barn förnekas samma lyx, eftersom det för dem inte finns någon motsvarande anpassad behandling. Tills de är stora nog att klara av vuxen behandling, får de ta en blandning av flytande medicin, sirap, och piller, alla svåra att ge i exakt dos. Det liknar mer ett jobb för en kemist än för en mor, säger Christine Genevier.

Hiv-smittade barn fortsätter att födas

Liksom den stora majoritet av de 250 000 människor i Mathareslummen lever Elizabeth och Titus på knappt en dollar per dag. Själva slumområdet består av små lertäckta hus med tak gjort av plåt. En stor del av invånarna är arbetslösa och de som faktiskt arbetar, arbetar oregelbundet. Det finns inga vägar, utan snarare smala, smutsiga gångvägar översållade med mänskliga avfallsprodukter. De få latringroparna rengörs aldrig. Hela slumområdet är nedskräpat av smutsigt och trasigt plast- och pappersskräp. Under regnsäsong blir de smutsiga gångstigarna praktiskt taget oframkomliga. Luften karaktäriseras av en obehaglig lukt, förstärkt av lokala bryggeriställen.

Till den här befolkningen erbjuder Läkare Utan Gränsers klinik både konsultationer och behandling gratis. Ingen skulle ha råd annars. I Kenya fortsätter hiv-smittade barn att födas. Det låter som en märkligt konstaterande med tanke på den förkrossande utbredningen av aids som pågår i Afrika men det är ett underskattat problem. I väst är antalet barn födda med hiv-aids väldigt lågt, på grund av särskilda program för att undvika överföring av smitta från mor-till-barn. Hiv-smittade mödrar kan alltså få behandling för att begränsa risken för att överföra infektionen till sina ofödda barn. I Kenya är situationen katastrofal. 33 procent av barn med hiv-smittade mödrar föds själva med sjukdomen och 50 procent av misstänkt hiv-positiva barn dör kring två års ålder.

- Det är möjligt att undvika överföring av smitta, men det kräver ett grundläggande hälsovårdssystem, något som saknas i många delar av Kenya, förklarar Läkare Utan Gränsers huvudansvariga Christine Genevier. - Tillsammans med en brist på testmetoder för barn under 18 månader, är detta en dödlig kombination.

Viruset i bröstmjölk

Även om ett barn klarar sig från direktsmitta vid födseln, kan viruset fångas upp genom amning och många mödrar är för fattiga för att köpa substitut för bröstmjölk. Ammande hiv-positiva mödrar som kommer till Läkare Utan Gränsers klinik har tur. De får ett förråd av konserverad torrmjölk tills babyn är sex månader gammal. Efter det föds de upp på en slags mix som består av en sammansättning av majs och sojabönor och är rik på mineral och vitaminer. Läkare Utan Gränser rekommenderar hiv-smittade mödrar att helt undvika amma, eftersom babyn kan smittas av hiv-virus genom bröstmjölken. Risken för överföring är till och med större när barnet ges mat och ammas samtidigt. Mikroskopiska förändringar i magen orsakade av förändring av diet kan möjliggöra en överföring av viruset.

Aids är en barnamördare i Kenya. Detta står alldeles klart för Elizabeth. Hon har rädsla i sina ögon när hon börjar berätta om hur hennes dotter vid sex års ålder blev sjuk och dog. Hon fick aldrig veta anledningen, men det är inte svårt att gissa. Sedan förlorade hon sitt andra barn vid födseln. Också detta av okänd anledning. -Titus är det enda barn jag har nu, säger Elisabeth med oro, och jag hoppas att han ska bli bättre. Denna mening upprepar hon åtskilliga gånger när hon talar.

Vill inte testa sig

Något som är anmärkningsvärt är att Elizabeth anstränger sig för att inte tala om sin egen hiv-status. Det är vanligt att kvinnor i Kenya är rädda för att testa sig för hiv eller aids, särskilt om de är gifta. De är rädda för att bli övergivna av sina män, som är de enda familjeförsörjarna. Konsekvensen blir att kvinnan lämnas utan inkomst, men fortfarande tar hand om barnen. Oftast är en eller flera av dem också hiv-smittade. Modern måste samtidigt söka hälsovård för sig själv och sina barn, sätta mat på bordet och arbeta. Det är ett rent herkulesarbete. Uppskattningsvis är över 150 000 barn är hiv-smittade i Kenya. För närvarande har Läkare Utan Gränsers klinik totalt 450 barnpatienter. Av det totala antalet behandlas just nu 158 stycken med antiretrovirala mediciner.

- Kanske låter det som vi har få patienter, säger Genevier, men dessa barn är bland de verkligt få som överhuvudtaget får behandling i Kenya.

På något underligt vis har Titus tur. Förutom att han får behandling, har han en mor och en far som tar hand om honom. Men såvida inte situationen förändras dramatiskt vad gäller diagnostik och behandling, kommer den väldiga majoriteten av barn som står utanför Läkare Utan Gränsers projekt inte ens att nå tio års ålder. Som det ser ut just nu lämnar världen dem att dö.