Vad hände sedan? Ett år efter katastrofen i Sydostasien

TEMA TSUNAMI: Läkare Utan Gränsers arbete efter tsunamin i Sydostasien har styrts av övertygelsen att hjälpen ska utgå från de drabbades behov – inte utifrån att ett överskott av pengar behöver användas. Läs om arbetet på plats under året, hur svenskarnas tsunamigåvor har använts och se ett bildreportage om då och nu.

Genom hela insatsen efter katastrofen i Sydasien har Läkare Utan Gränser styrts av övertygelsen att hjälpen enbart ska utgå från de drabbades behov – inte av en önskan att använda ett överskott av pengar. Kanske var det mest kontroversiella beslutet som Läkare Utan Gränser tog efter tsunamin det att en vecka efter katastrofen inte längre ta emot för tsunamin öronmärkta pengar. Man insåg att tillräckligt med medel kommit in för att täcka insatserna på plats.

Läkare Utan Gränser fokuserade på att hjälpa det område som drabbats allra värst, Acehprovinsen i Indonesien. Där inriktade man sig på att nå de mer isolerade byarna längs kusten eftersom det snabbt fanns tillräckligt många biståndsorganisationer i huvudstaden Banda Aceh. Som mest hade Läkare Utan Gränser över 200 internationella volontärer på plats i Indonesien. Idag är motsvarande siffra cirka 55.