Hjälparbetare mitt i frontlinjen

TEMA SOMALIA: Vad som började som ett bråk om priser på en marknad förvandlades till ett blodigt krig. 18 människor dödades och 37 skadades. Våld, som ofta kommer helt utan förvarning, är ett dagligt inslag i Somalia. Läkare Utan Gränser är inte opåverkade av våldet och antalet dödsoffer bland hjälparbetare är högt.

Vad som började som ett bråk om priser på en marknad förvandlades till ett blodigt krig. De två inblandade männen kom från två rivaliserande klaner. Arton människor dödades och 37 skadades i vapenstriden. De flesta av dem var civila som råkade komma i vägen för kulor. Denna incident hände för bara några månader sedan i Galkayo, en stad med en befolkning på nära 80 000 människor i centrala Somalia.

– Detta var en helt vanliga dag här, det fanns ingen upptrappning eller spänning, det bara skedde utan förvarning. Ett av våra team hade varit på marknaden någon dag innan. Det var rena turen att de klarade sig, säger Colin Mcrreavy chef för Läkare Utan Gränsers i Somalia. Våld, som ofta kommer helt utan förvarning är ett dagligt inslag i Somalia. Det är den viktigaste orsaken till att, trots det oändliga behovet väldigt få hjälparbetare vågar sig in i landets södra delar.

I den södra och mellersta delen av landet kommer ungefär hälften av hjälparbetarna från Läkare Utan Gränser. Den norra delen av Somalia är, relativt sett, något lugnare. Läkare Utan Gränser är inte opåverkade av våldet och antalet dödsoffer bland hjälparbetare är högt. Åtta Somaliska medarbetare och en internationell volontär har dödats under de senaste nio åren. För Läkare Utan Gränser är det fler än i något annat land. Majoriteten av dödsfallen skedde utan koppling till hjälparbetet. Anledningarna är att personerna kom i vägen för kulor, vilket reflekterar banaliteten i våldet i Somalia. Enorma behov och instabilt säkerhetsläge

– Frågan om vår närvaro i Somalia är en konstant debatt inom Läkare Utan Gränser, förklarar Mcllreavy. Betydelsen av hjälp ifrågasätts inte då Somalia har en av de sämsta hälsoindikatorerna i världen men behoven måste alltid vägas mot riskerna för personalen. Just nu har vi beslutat att vårt arbete i Somalia är värt de risker vi tar, säger han. Säkerheten måste dock hela tiden bedömas och i det laglösa land som Somalia blivit, kan problem uppstå som en blixt från klar himmel. Teamen måste ofta tillfälligt överge områden på grund av osäkerhet eller våldshot. Ibland är vi tvungna att helt överge områden utan att kunna komma tillbaka. Idag har två av de sju projekt vi drivit i landet tvingats avslutats på grund av våldet. För en utomstående är strukturen i Somalia svårförstådd.

Det finns fem huvudklaner i landet och var och en av dem kan delas upp i oändlighet. Allianser formas och bryts dagligen, ofta på grund interna uppgörelser. Att förstå sammanhangen är vitalt.

– Läkare Utan Gränser har ett starkt informationsnätverk, med nyckelmedlemmar, som följer händelser runt om i landet för att försöka förutse eventuell påverkan på vårt arbete säger Mcllreavy. Som i varje projekt, är också närheten till lokalbefolkningen oerhört viktig och tjänstgör som en viktig försvarslinje. I Huddur i södra Bakoolprovinsen driver Läkare Utan Gränser seminarier tillsammans med lokala ledare där vi utbyter information och diskuterar hjälpbehovet och faror.

-Information är viktigt, men Somalia är så oförutsägbart så det är svårt att estimera riskerna säger Mcllreavy. Det Somaliska folket har levt under en förskräcklig stress de senaste 15 åren och detta har fått allvarliga effekter på den mentala hälsan hos befolkningen. Ibland är det lätt att utse en syndabock, någon som man kan skylla på. Vi kan också bli måltavlor. Somalia är ett extremt ovanligt exempel på ett land där Läkare utan Gränser använder sig av beväpnade vakter – en svår motsättning för en humanitär organisation.

– Det är ingen lätt situation, men det är något som vi måste acceptera, förklarar Mcllreavy. Det är detta lands natur, idag har de flesta människor en pistol och samhället saknar resurser för att hindra dem från att använda denna. Så många människor har själva blivit påverkade av våldet under en så pass lång tidsperiod, att de blivit vana vid hot, skrämsel, skador och dödande, säger han. Klanrivaliteten genomsyrar livets alla aspekter i Somalia och kan göra enkla saker såsom att rekrytera folk till en mardröm.

– Somalia har få resurser och för en somalisk klan är Läkare Utan Gränser en sällsynt jobbkälla, såväl som att tjäna pengar på uthyrning av hus, bilar och utrustning. En sådan inkomst är värd att slåss för. Sjukhusen i Galkayo Läkare Utan Gränser började arbeta på sjukhuset i norra Galkayo 1997. Då en konflikt delade upp staden i två delar, blev organisationen medveten om att endast hälften av stadens invånare hade tillgång till det norra sjukhuset och reste hundratals mil för att få medicinsk vård i huvudstaden, Mogadishu. Trots det var öppnandet av ett sjukhus i den södra delen åtföljd av svårigheter.

– Vi startade förhandlingar med myndigheterna i södra Galkayo i början av 2002. De var väldigt positiva till att vi ville öppna ett sjukhus. Den enda haken var att varje subklan, och det finns många av dem, krävde att de skulle få företräde till vård och andra finansiella fördelar från Läkare Utan Gränsers närvaro. Det tog oss åtta månader av hårda förhandlingar, säger Mcllreavy. Så småningom gick avtalet igenom och Läkare Utan Gränser påbörjade ett sitt arbete på sjukhuset mitten av 2004. I Somalia kan diskussioner gällande lön och andra administrativa ärenden lätt bli en fråga om liv och död. Hot är inte ovanliga, och på ett ställe som detta, tas de på allvar, förklarar Mcllreavy. Som med varje uppdrag är det nödvändigt att balansera halten av risker mot befolkningens behov.

På bara en vårdcentral i Mogadishu, utför Läkare Utan Gränser 120 000 medicinska konsultationer per år. Med noggrann ledning har det skapats plats för Läkare Utan Gränser att arbeta mitt i malströmmen på ett flertal ställen över landet. Med stadigt och ofta omsorgsfullt arbete med klanerna, har projekt såsom de två sjukhusen i Galkayo accepterats av samhället och förser människor, som reser upp till 70 mil, med vård.

– Det kan vara ett farligt och oförutsägbart ställe att arbeta på avslutar Mcllreavy. Men Somalia är ett typexempel till varför Läkare utan Gränsers existerar; att arbeta på frontlinjen med humanitära aktioner och att hjälpa de människor som är i störst behov.