Svensk sjukvård exkluderar gömda barn

Det är inte bara apatiska flyktingbarn som får otillräcklig vård. Gömda flyktingbarn och andra barn som saknar giltiga dokument saknar tillräcklig tillgång till hälso- och sjukvård.

Detta är Läkare Utan Gränsers erfarenhet efter femton månaders arbete med att förmedla sjukvård till gömda via ett volontärnätverk av läkare och barnmorskor. Vissa barn blev avvisade på sjukhuset, andra sökte ej vård av rädsla eller på grund av de höga kostnaderna.

Läkare Utan Gränser bedriver sedan 2004 ett projekt i Stockholmsområdet med förmedling av sjukvård för gömda flyktingar och barn som står utanför den svenska sjukvården. Under 2004 förmedlades 502 medicinska konsultationer.

– Vissa av de barn vi träffar har tidigare vägrats vård på sjukhus på grund av sin status som papperslösa, andra har tvingats betala 2 000 kronor för att få träffa en läkare eller upp till 9 000 kronor för en operation. Dessutom var många föräldrar alltför rädda för att söka vård för sitt sjuka barn. De fruktade att receptionisten skulle ringa migrationsverket eller polisen, vilket tyvärr också har hänt, säger Mattias Ohlson, ansvarig för Läkare Utan Gränsers vårdförmedling.

Sverige var bland de första länderna i världen som ratificerade FN:s barnkonvention , och förbinder sig genom detta att garantera att alla artiklar efterlevs i praktiken. Idag, 15 år senare, utestänger den svenska hälso- och sjukvårdslagstiftningen, trots kritik från EU-kommissionen, vissa kategorier barn för att de saknar en giltig ID-handling.

– En av våra patienter, en 11-årig pojke, skadade sig när han spelade fotboll. Hans mamma vågade inte ta honom till en akutmottagning. När vi träffade honom tre månader senare kunde han knappt gå. En annan 1-årig pojke hade problem med en testikel och behövde opereras. Läkaren ville gärna hjälpa honom men sjukhuset ville ta betalt för operationen. Först efter att Läkare Utan Gränser kontaktat sjukhuset flera gånger fick pojken tid för operation, säger Mattias Ohlson.

Många av de barn Läkare Utan Gränser träffar mår psykiskt mycket dåligt av den pressande och osäkra situation som det innebär att leva som gömd. Två barn har till och med försökt ta sina liv.

– Det handlar inte om ovilja från sjukhuspersonalen, vilka ofta själva är frustrerade över dagens situation. Det handlar främst om att det saknas betalningsansvar och klara direktiv från regeringen. Alla barn måste få lika tillgång till hälso- och sjukvård, oberoende av deras juridiska status. Jag skäms när jag hör hur vissa barn behandlats, säger Mattias Ohlson.

Fotnot 1 Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter, Artikel 24: "1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering. Konventionsstaterna skall sträva efter att säkerställa att inget barn är berövat sin rätt att ha tillgång till sådan hälso- och sjukvård...