Bulgariens romer utestängs från hälsovård
Så många som 2 miljoner människor i Bulgarien riskerar att stå utan hälsovård vid årsskiftet. Merparten av dem är romer. Detta trots att Bulgarien planerar att gå med i Europeiska unionen om två år. Stefka, på bilden, har flera gånger tvingats lämna sitt yngsta barn ensam på sjukhuset eftersom hon inte har råd att betala avgiften som krävs för att få stanna. Bild: Sylvia Hirschi 2004
Så många som 2 miljoner människor i Bulgarien riskerar att stå utan hälsovård vid årsskiftet. Merparten av dem är romer. Detta trots att Bulgarien planerar att gå med i Europeiska unionen om två år. Det är slutsatsen i den undersökning som den internationella medicinska hjälporganisationen Läkare Utan Gränser presenterar på en presskonferens i Sofia idag.
Undersökningen visar att alarmerande många patienter kommer att drabbas och att få av dem är informerade om sitt framtida öde. Hälsovårdssystemet i Bulgarien har gått från att vara finansierat av statliga skattemedel till att finansieras av privata försäkringar. Resultatet är att de invånare i Bulgarien som inte haft råd att betala sin sjukförsäkring de senaste fyra åren snart inte kommer att ha tillgång till hälsovård. Romerna är värst drabbade
Sedan ett år tillbaka driver Läkare Utan Gränser en klinik i Fakulteta, ett fattigt område i huvudstaden Sofia. Här står över 2 600 människor av de 7 776 patienter som är registrerade på listan över dem som hotas av avstängning om de inte betalar av sina skulder i slutet av året. Merparten av de drabbade har romskt ursprung. Romer har i allmänhet svårare att få tillgång till hälsovård i Bulgarien än icke-romer. Detta beror bland annat på att fattigdomen är mer utbredd bland romerna, att sjukvårdsinrättningarna är ojämnt fördelade över landet och kommunikationssvårigheter mellan den romska befolkningen och sjukvårdspersonalen. Existerande information synliggör besvärande orättvisor mellan hälsostatusen hos romerna och majoriteten av befolkningen: hög dödlighet och en medellivslängd på 10 år under genomsnittet jämfört med landets övriga invånare.
Skulderna måste efterskänkas
– Vi vill att staten efterskänker pengarna åt dem som inte kan betala tillbaka de höga avgifterna. Annars kommer hälsosituationen för fattiga människor att förvärras avsevärt, säger Ettore Larici, projektansvarig för Läkare Utan Gränser i Bulgarien. Han fortsätter:
– Vår plan var att överföra kliniken i Fakultata till det bulgariska hälsovårdssystemet, men det är inte möjligt utan att pengarna efterskänks. Det skulle innebära att de allmänläkare som ska fortsätta driva kliniken efter att Läkare Utan Gränser lämnat över den förlorar 40 procent av sina patienter.
Skadan är dubbel: dels drabbas alla patienter som inte längre får tillgång till hälsovård och dels drabbas kliniker som Fakulteta eftersom allmänläkarna tvingas flytta verksamheten till bättre områden för att kunna överleva. Det kan leda till att att inga läkare längre finns att tillgå i området. I nuäget är Fakulteta den enda kliniken för de cirka 20 000 invånarna här i området.
Dåliga kunskaper om systemet
Läkare Utan Gränsers team i Sofia har genomfört en undersökning bland 964 patienter i Fakulteta för att lära sig mer om hur de handskas med sin utsatta situation och för att utvärdera deras kunskaper om den belägenhet de befinner sig i.
Resultatet är förödande: 66 procent av patienterna hävdar att de inte visste att de stod med på listan över de invånare som i januari riskerar att utestängas från hälsovård. Många förstår inte heller varför. De flesta av dessa människor är beroende av socialhjälp för sin överlevnad och har trott att socialbidraget också inbegriper en sjukförsäkring. När Läkare Utan Gränsers team informerade dem om att de måste betala försäkringsavgifter för fyra fem år tillbaka i tiden för att få tillgång till hälsovård i framtiden, blev de både förvånade och chockerade.
Patienternas kännedom om sjukförsäkringen var ännu sämre. Över fyra år efter att det nya hälsovårdssystemet infördes säger 77 procent av de intervjuade att de inte visste om att de måste betala en avgift på 12 leva (motsvarande cirka 50 SEK) i månaden till hälsovårds-systemet. På frågan om de kommer att reglera sin räkning före december 2004 svarar 95 procent att de inte har råd.
Bakgrund
Läkare Utan Gränser började arbeta i Bulgarien 1997. Organisationen driver en öppenvårdsklinik med insatser för att förebygga och behandla sexuellt överförbara sjukdomar. Sedan juni 2003 bistår Läkare Utan Gränser primärvården i området Fakulteta i huvudstaden Sofia, där de flesta av landets romer lever. Organisationens team har följt förändringarna i hälsosystemet sedan hälsovårdsreformen för fem år sedan. Vidare har Läkare Utan Gränser hjälpt till att starta kliniker i ett antal byar och städer i regionen Targoviste samt vidareutbildat ett sextiotal allmänläkare.