Läkare Utan Gränser visar att det är möjligt att behandla hiv/aids patienter i fattiga områden

Läkare Utan Gränser uppmanar utvecklingsländer och bidragsländer att jobba tillsammans för att trappa upp behandlingen av patienter genom att öka biståndet, fortsätta att pressa ner priserna på aidsmediciner och öka tillverkningen av generiska läkemedel. Skillnaden i pris är ofta skillnaden mellan liv och död.

Den medicinska hjälporganisationen Läkare Utan Gränser uppmanar idag regeringar, internationella organisationer och länder som ger bistånd att drastiskt utveckla och expandera behandlingen av hiv/aids i utvecklingsländer. För att nå alla de miljoner människor som är i behov av behandling måste priset för behandlingen sänkas till en rimligt nivå. Skillnaden i pris är ofta skillnaden mellan liv och död. Läkare Utan Gränser vädjar nu till utvecklingsländer och bidragsländer att jobba tillsammans för att trappa upp behandlingen av patienter genom att öka biståndet, fortsätta att pressa ner priserna på aidsmediciner och öka tillverkningen av generiska läkemedel.

-Det räcker inte att vi, världens politiker och medier en gång om året - kring 1 december - förfasar oss över spridningen av hiv/aids i världen. För Läkare Utan Gränser är det World Aids Day varje dag, säger PehrOlov Pehrsson, ordförande i Läkare Utan Gränser och aidsexpert.

-Aids är ett tyst krig som varje minut kräver ett liv.

Det finns två alternativ, antingen måste varje land utveckla effektiva och praktiska metoder där alla som behöver får tillgång till mediciner, eller så låter man WTO stå i vägen för humana överenskommelser och sjukdomen kommer att erövra land efter land och skörda åtskilliga människors liv.

Läkare Utan Gränser har länge värnat särskilt om de människor i den fattiga delen av världen som lever med hiv/aids och erbjudit antiretorviral behandling (ARV) sedan tidigt år 2001. De senaste 6 månaderna har organisationen dubblerat antalet patienter som får ARV-behandling. Idag får 2 200 patienter med hiv/aids behandling i tio olika länder så som Kambodja, Guatemala, Kenya och Sydafrika. Under 2003 kommer Läkare Utan Gränser att dubbla antalet patienter och det finns planer att starta hiv/aids projekt i ytterligare 10 länder. Många av projekten är så kallade pilotprojekt där man vill visa att behandlingen är möjlig också i fattiga länder.

Ett typiskt sådant projekt är Khayelitshaprojektet utanför Kapstaden i Sydafrika. Där behandlas 326 patienter med antiretrovirala läkemedel för hiv/aids, och ytterligare cirka 3 000 för komplikationer relaterade till sjukdomen.

-Det kan tyckas vara en droppe i havet att behandla så få när behovet är så stort - i vissa områden här är 25% av alla gravida blivande mödrar hiv-positiva - men genom våra projekt har vi lyckats visa att det är fullt möjligt att på ett effektivt sätt behandla patienter med hiv/aids även i mycket fattiga områden, säger Fredrik Månsson, en svensk läkare som jobbar på projektet.

-Vi och andra hjälporganisationer kan aldrig hjälpa alla människor som behöver behandling. Ländernas regeringar måsta satsa egna resurser och utveckla hälsoprogram som är till för alla. Priset ska inte få avgöra vem som har rätt till behandling, den måste vara gratis eller åtminstone så pass billig att patienterna har råd att betala för den.

Förra året, i Doha i Qatar, skrev 142 ministrar under ett dokument som gick ut på att inga patentregler fick gå före människors liv. Detta skulle göra det möjligt för lokala läkemedelsföretag att tillverka mediciner utan patent, så kallade generikaläkemedel. Med generikaläkemedel kan3 - 4 gånger så många få tillgång till behandling jämfört med om de billigaste patentläkemedlen används. Idag försöker EU och USA kringgå detta dokument. De förhandlingar som pågår inom WTO skapar hinder för att utvecklingsländer ska kunna importera eller producera billig medicin av hög kvalité. De fattigas rätt till medicin hotas av att den rika världen låter sig påverkas av den multinationella läkemedelsindustrin. Ett annat hinder för att fler människor ska kunna få behandling är bristen på biståndspengar. Idag har givarländer bidragit med en mycket liten del av de cirka 70 – 100 miljarder kronor som behövs.