Larmet går

Först på plats

När människomassor flyr sina hem är tiden i regel knapp. Det gäller att få fram hjälp och organisera fungerande läger innan de flyende har hunnit bli så utmattade och uttorkade att sjukdomar fått fotfäste och dödssiffrorna skjutit i höjden, berättar Johan von Schreeb, kirurg med ett flertal uppdrag bakom sig. Några timmar efter det att MSF:s personal har fått klart för sig vilka behov som är mest akuta, kan ett lastflygplan i Bordeaux, Amsterdam eller Bryssel - där våra tre största katastroflager finns - avgå fullastat med material och personal.

Rätt utrustning är A och O i alla katastrofsituationer och MSF arbetar därför med färdigförberedda uppsättningar av nödhjälpsmaterial, så kallade "kits", anpassade för olika situationer. Sådana "kits" finns för att starta koleraläger, utföra massvaccinationer, sätta upp fältkliniker och operationsenheter, förse tiotusentals människor med rent vatten och mycket annat. Tack vare det färdigförpackade och kategoriserade materialet kan MSF ofta vara först på plats när katastrofen är ett faktum. Det gäller att få fram hjälp och organisera fungerande läger innan de flyende har hunnit bli så utmattade och uttorkade att sjukdomar fått fotfäste och dödssiffrorna skjutit i höjden.

Rent vatten viktigast

I flyktingläger är tillgång till rent vatten och latriner alltid högsta prioritet. Redan från första dagen måste varje flykting ha tillgång till omkring fem liter dricksvatten. Efter några dagar behövs 15-20 liter per person, så att alla kan sköta sin hygien, diska, tvätta etc. Det finns också en rad vedertagna regler för hur latriner ska fungera och var de ska vara placerade. Ingen latrin bör ligga närmare än 5 meter eller längre bort än 40 meter från en bostad. Under de första dagarna av en flyktingkatastrof räcker det med en latrin per 50-100 personer, men tillgången måste snabbt mångdubblas.

- När det handlar om flyktingläger gäller det att se till helheten, så att så många liv som möjligt räddas, säger Johan von Schreeb. Att ge vård är lönlöst om de drabbade inte har rent vatten att dricka. Vi läkare får alltid uppmärksamhet för att vi räddar sjuka människor, men oftast är det våra vatten- och sanitetsexperter som verkligen håller dödssiffrorna nere.

Vård och humanism

Att ge alla flyktingar grundläggande vård är nästa steg i katastrofinsatserna. Preventivt arbete är nyckeln till framgång, och MSF:s läkare och sjuksköterskor utför till exempel regelmässigt massvaccinationer mot mässling. Särskilt stöd ges till barn, kvinnor och gamla eftersom de ofta är svagast och därmed särskilt mottagliga för sjukdomar. Tumregeln är att det ska finnas en relativt avancerad hälsocentral per 30.000 flyktingar och en enkel hälsopost per 3.000-5.000 flyktingar. Undernärda barn får vård i särskilda nutritionscentra.

- I början av en katastrof arbetar vi både dag och natt, berättar Johan von Schreeb. Men vi är inte på plats endast i egenskap av hjälparbetare. På sätt och vis är vi symboler för en värld som vägrar att tyst acceptera oskyldiga människors lidande. Samtidigt är vi vanliga med-människor. Ju snabbare vi kan hjälpa flyktingarna att återfå framtidstron och en känsla av trygghet, desto effektivare blir våra konkreta hjälpinsatser.