Niger: Undernärda barn måste få behandling

NIGER: Näringskrisen i Niger är kronisk. Men om bara viljan finns så kan nio av tio barn botas. Enligt Läkare Utan Gränser så brister Nigers politiskt ansvariga och det internationella samfundet i hanteringen av näringskrisen. Givare och andra måste bestämma sig för om man vill ge tiotusentals gravt undernärda barn behandling. Bild: Reuters/Finbarr O´Reilly, vinnare av World Press Photo award 2005. Bilden är tagen vid Läkare Utan Gränsers näringsklinik i Tahoua.

Näringskrisen i Niger är kronisk. Men om bara viljan finns så kan nio av tio barn botas. Enligt en undersökning gjord av Läkare Utan Gränser så finns stora brister i hur Nigers ansvariga och det internationella samfundet bevakar och hanterar näringskrisen. Givare och andra måste bestämma sig för huruvida akut undernärda barn ska få behandling eller inte. 2005 års undernäringskris i Niger i Afrikas Sahelområde kan inte avfärdas som en tillfällig kris sprungen ur speciellt ogynnsamma klimatförhållanden. Näringskrisen i Niger 2005 var tvärtom toppen på en konstant undernäringsproblem i landets södra områden, vilka paradoxalt är de mest bördiga i landet.

Nationellt ansvariga i Niger, FN:s matprogram (WFP) och givare måste bestämma sig för om man tänker behandla eller inte behandla undernärda barn. Det går inte att negligera problemet genom att hävda att det är en tillfällig kris. Tiotusentals barn i Niger lider årligen av akut näringsbrist.

Torkan, skördeunderskott och gräshoppsangrepp är omständigheter som ledde till 2005 års akuta kris. Men det finns också andra komponenter som kulturella sedvänjor, till exempel allt för abrupt bröstmjölksavvänjning. Bakom ligger också politiska beslut. Nigers regering prioriterade att försöka upprätthålla fungerande marknader.

Gratis utdelning av mat kom till stånd först efter juni 2005. För att förhindra akut näringsbrist bland barn in Niger varje år så krävs åtgärder, framhåller Läkare Utan Gränser. För det första måste undernärda barn behandlas med lättanvänd mat- och näringsersättning (till exempel så kallad ”plumpy nut”, ett slags vitamin- och mineralberikad jordnötspasta).

För det andra måste familjer få tillgång till näringsberikade födoämnen anpassade för små barn, till exempel näringsberikat mjöl. Näringskrisen i Niger som kulminerade i början av sommaren 2005 och som föranledde den största behandlingsinsatsen inom nutritionsområdet för Läkare Utan Gränser någonsin, har pågått åtminstone sedan 2001, kan Läkare Utan Gränser konstatera i en utvärdering. 63 000 barn under fem år behandlades för akut näringsbrist, det vill säga elva procent av landets alla barn under fem år.

Läkare Utan Gränser har efter den akuta krisen kulminerat successivt fasat ur delar av sina program i landet, genom att mer utvecklingsorienterade organisationer har startat ny verksamhet i landet. Läkare Utan Gränser fortsätter att arbeta i Maradi och Zinder, i de södra regionerna av landet, för att vid sjukhus behandla akut näringsbrist med medicinska komplikationer, men också med ambulerande uppsökande näringsprogram för akut näringsbrist utan komplikationer.