Mål i Sierra Leone:Minska malaria och gratis vård för barn under fem
Satsning på malaria
På Gondama referral center behandlas över 500 patienter i månaden. Därtill utför Läkare Utan Gränser 20 000 konsultationer på klinikerna i flyktinglägren Bandajuma, Gerihun, Jembe, Jimmi Bagbo och Gondama.
– Vi får varje månad in cirka 10 000 personer med malaria till våra vårdinrättningar. Det är mycket, säger Susanne Elofsson, landansvarig i Sierra Leone. För att förebygga och förekomma, ska teamen nu därför åka ut i byarna och sprida information. Om hur sjukdomar kan förebyggas, vilken hjälp som finns att få och om sambandet mellan hygien och hälsa. Senare i vår ska också det nya malariaprotokollet utvärderas.
Lobbar för malariaprotokoll och gratis hälsovård
– Vi kommer att lobba för att regeringen ska tillämpa det malariaprotokoll som antogs 2004. Vi ska också jobba på att alla barn under fem år ska få gratis hälsovård. Det är nödvändiga insatser för att komma tillrätta med den höga dödligheten i malaria. Vi kommer också att genomföra en studie om paracheck, den testmetod som vi använder för att se om en patient har malaria, säger Susanne Elofsson.
92 av 105 test visar på malaria
Aminatha Gbendeva arbetar på provtagningen på kliniken i Gondama. I dag har hon testat 105 patienter varav 92 positiva. Av de 94 barn under fem år som testats är 71 positiva.
– Men många söker inte. Det händer också att patienter kommer vid fel tidpunkt, när de är symptomfria trots att de faktiskt har malaria.
Dör av lågt blodsocker
Jeepen far över en bro. Ett tjugotal män vadar omkring i den brunfärgade floden nedanför. De öser sand i jakten på guld. Sierra Leone är rikt på ädelstenar och mineraler. Efter en vänstersväng är det inte långt kvar. Grindarna öppnas. Nu börjar arbetsdagen.
Merparten undernärda barn
85 procent av patienterna är svårt undernärda barn som också lider av malaria. Näringskliniken består av fem tält, i det första finns 35 sängplatser för de svårast sjuka barnen. Här arbetar Emma Andersson sedan fem veckor tillbaka.
– Vi kontrollerar puls och andning var tredje timme. Många av barnen kommer alldeles för sent till sjukhuset och är i dåligt skick. De har blodbrist och är uttorkade. Det finns en spridd föreställningen om att sjukdomar bäst behandlas med örtdekokter, vilket leder till många fall av förgiftning. Barnen matas regelbundet med näringsrik välling av mammorna. Många av dem har sett flera av sina barn dö men tar ändå inte till sig informationen.
– De flesta barn dör under nätterna när det är mindre personal. Lågt blodsocker och hög feber gör att de börjar krampa. På fem minuter kan de bli medvetslösa.
Miniapotek förenklar behandling
På intensivvårdsavdelningen går Sara Eklöf ronden tillsammans med John som är så kallad CHO, Community Health Officer, en blandning mellan läkare och sjuksköterska. Här vårdas både barn och vuxna.
– En sjuksköterska ansvarar för tre-fyra sängar. Det gör att de kan följa patienternas tillstånd. Vi har två syrgasmaskiner med kapacitet för fem patienter var. Det är faktiskt de enda som finns här i trakten. Det statliga sjukhuset inne i stan saknar motsvarande utrustning. Bakom ett träskrank finns två sängar för riktigt kritiska patienter. Här sker också återupplivningsförsök. – Avskärmningen är till för att mammorna ska slippa se. De lever i en ständig rädsla för att deras barn är nästa på tur. De hinner inte sörja riktigt. De måste genast ta itu med det praktiska: skaffa en kartong att ta hem barnet i och ordna med transport. Medan de internationella volontärerna byts ut ofta har flera av Läkare Utan Gränsers lokalanställda arbetat för organisationen sedan starten. Det ger kontinuitet och stadga åt projektet.
Ombytta roller
– Jag tänkte nog att jag skulle ha mer att lära ut. I den här miljön är det istället mina kollegor som lär mig saker hela tiden. Jag fokuserar mycket på att få sjuksköterskorna att ta ett större ansvar för de kunskaper de har om patienterna och uppmuntra dem att våga fatta beslut. Det är ju de som är med patienterna hela tiden. Jag försöker lyfta dem lite istället för att bara påpeka sådant som är fel, säger Sara Eklöf.
Kontroller en gång i veckan
I Bandajuma flyktingläger några mil därifrån delar Hawa Daramy ut nummerlappar. Femtiotalet mammor köar utanför Läkare Utan Gränsers näringsklinik för de barn som mår så pass bra att de kan bo kvar hemma men som behöver ett näringstillskott och kommer för kontroller en gång i veckan. Hawa börjar med att berätta om hur mödrarna ska ta hand om sina barn. När hon förmanar dem och säger att de inte ska springa ute med pojkvänner på nätterna sprids ett generat fniss bland bänkraderna. Sedan vägs och mäts barnen. Efter en tallrik näringsgröt skickas de hem med varsin påse mjöl gjord på majs, soja och olja. Matransonen ska räcka till nästa vecka.
Förhoppningen är att myndigheterna tar över
Behoven kan tyckas oändliga, även i ett relativt stabilt land som Sierra Leone. Men Susanne Elofsson ser ändå framtiden an:
– Min förhoppning är att få Gondama erkänt som referenssjukhus som myndigheterna kan ta över så småningom. Jag tror att vi kommer att lyckas.