”Jag är glad att jag vet lite om ganska mycket”

Ylva Schwinn 29 år från Sollentuna. På sitt första uppdrag för Läkare Utan Gränser.

Hur kom du i kontakt med Läkare utan Gränser?

– Jag lyssnade på ett föredrag av en tjej som jobbat med vattenförsörjning för Läkare Utan Gränser i södra Albanien.

Hur ser dina arbetsuppgifter ut?

– Jag är logistiker och vatten- och sanitetsansvarig på ett sjukhus och fem kliniker. Sjukhuset har 200 sängar och består av tio avdelningar som är fristående byggnader. Där finns det ett lag av snickare och murare för vi håller konstant på att bygga ut och förbättra. Där finns också ett stort lag av städare och vakter. Tillsammans med dem planerar jag arbetet och sätter upp rutiner.

Vid en av klinikerna har Läkare Utan Gränser ett mindre vattenreningsverk. Där produceras runt 40 000 liter vatten varje dag. Det distribueras i ett läger för liberianska flyktingar.

Bild: Ylva skojar med kollegorna med ett vattenrör.
– Ju mer man kan om alla olika tänkbara tekniska bitar som konstruktion, vatten, hygienaspekter, el, solpaneler, batterier etc desto lättare har man att kunna vara en bra arbetsledare och lärare. Att kunna prioritera och dessutom ha mycket tålamod är en förutsättning, berättar hon.

Vilka är de största utmaningarna i ditt arbete?

– Att få allt att flyta så att den medicinska personalen kan göra sitt arbete. För att få allt att flyta måste många personer samarbeta och försöka vara så effektiva som möjligt. Det är en utmaning!

Vilka kunskaper har du haft mest nytta av i ditt arbete i fält?

– Jag är glad att jag vet lite om ganska mycket. Jag kan diskutera hur våra takkonstruktioner ser ut och varför och vad vi kan förbättra. Jag kan ta reda på om elektrikern har en aning om vad han gör och var det är störst möjlighet att hitta vatten när vi ska gräva. Annars har jag mycket användning av att ha lärt mig tänka användarvänlighet och hur saker och ting kan bli mer praktiska.

Varifrån hämtar du motivation för att orka göra ett bra jobb?

– Jag jobbar ju nära de som använder det vi gör och som driver på oss. Behoven av det vi gör är det inte svårt att se.